Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: ”Vetenskapliga källor måste kvalitetssäkras”

Riksstämman: ”Vetenskapliga källor måste kvalitetssäkras”

Publicerat 2009-12-01

Vid fredagens symposium ”IT-stöd bidrar till optimal läkemedelsbehandling?” framkom att det råder oklar ansvarsfördelning vid läkemedelsförskrivning. Och att källor som används i förskrivningstjänster inte alltid är kvalitetssäkrade.

Elektroniska förskrivningsstöd är idag vanliga på många ställen och egentligen inte kontroversiella. Problemet i Stockholm är att förskrivare inte har tillgång till en gemensam läkemedellista, något som många patienter tar för givet.

Pia Bastholm redovisade resultat från sin avhandling, där hon intervjuat allmänläkare och akutläkare i Stockholm om bland annat läkemedelsförskrivning. Det centrala enligt henne själv var att det var väldigt otydlig vem som hade ansvar för förskrivningen. Bland annat kan ansvar för förskrivning vältras över från andra läkare på helt andra ställen. Detta är vanligt på olika former av boenden.

– Här blir läkaren väldigt passiv, eftersom han/hon inte vet något om förskrivningen, sa Pia Bastholm.

Listan är viktigare

Henrik Ljunggren är AT-läkare och har arbetat både i Stockholm och i Jämtland. I Stockholm finns förskrivningsstöd men ingen gemensam läkemedelslista. I Jämtland är det tvärtom – det finns en lista men inget förskrivningsstöd.

– Förskrivningsstöden kan jag nå via webben. Det viktigaste för mig är den gemensamma läkemedelslistan, den ger mer. Har jag lyckats samla in den, och den är aktuell, har jag kommit långt. Dessutom kan andra läkare ha nytta av den.

Tack vare det gemensamma journalsystemet som SLL har beslutat om är detta på sikt möjligt även i Stockholm.

Databaserna ger olika svar

I den avslutande diskussionen framkom också att en satsning på kunskapsdatabaser, en bättre samordning och en brist på funktionella system för informationsöverföring mellan vårdenheter är viktiga att ta itu med.

– Vi måste också se till att kvalitetssäkra de vetenskapliga källor som ligger till grund för de olika interaktionstjänsterna som används, sa Lars L Gustafsson vid Läksak. Det blev tydligt när han visade en bild där Sfinx-databasen används för interaktioner i vården, Fassdatabasen används bland annat i webbtjänsten tryggmedicin.se för patienter och på apotekssidan används DUR-databasen.

– Problemet är att du får olika svar från dessa databaser beroende på var du ställer din interaktionsfråga, sa Lars L Gustafsson.

– Därför är det viktigt att vi får dessa databaser vetenskapligt granskade och kvalitetssäkrade enligt riktlinjer som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket bör utveckla.

Fredrik Hed
frilansjournalist

Källa:
  1. Göran Petersson, Pia Bastholm, Lars L Gustavsson, Henrik Ljunggren, Håkan Nordgren. IT-stöd bidrar till optimal läkemedelsbehandling? Symposium under Svenska läkaresällskapets riksstämma fredag den 27 november 2009. Abstrakt

Senast ändrad 2018-01-03