Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: Viktigt med ”lagom” metabol kontroll hos äldre diabetiker

Riksstämman: Viktigt med ”lagom” metabol kontroll hos äldre diabetiker

Publicerat 2009-11-26

Det tycks vara få förändringar i de nationella riktlinjer om diabetesvård som Socialstyrelsen nu slutgiltigt lägger fram, jämfört med den preliminära version som presenterades i maj. Bland budskapen märks vikten av att uppnå en bra metabol kontroll hos sköra äldre. Ett för högt HbA1C kan försämra kognitiva funktioner medan ett för lågt istället kan ge hypoglykemier.

Den slutliga versionen av riktlinjerna publiceras i mitten av januari 2010 och presenterades på ett symposium på Riksstämman under rubriken ”Nya nationella riktlinjer för diabetesvården – var kommer vi att hamna?”

Socialstyrelsen förordar intensiv glukossänkande behandling tidigt vid nyupptäckt diabetes typ 2 hos patienter utan känd hjärtkärlsjukdom eftersom det minskar risken för framtida komplikationer, på såväl mikro- som makronivå. Även andra riskfaktorer, som högt blodtryck, höga blodfetter och rökning, bör behandlas. Dock är det viktigt att individuella hänsyn tas beroende på risken för hypoglykemi, förväntad återstående livslängd, kraftig viktuppgång med mera.

Vid typ 1-diabetes finns det starkt vetenskapligt underlag för att en strikt kontroll av HbA1c är kostnadseffektiv och kraftigt minskar risken för framtida komplikationer. En förändring i de slutligt fastställda riktlinjerna jämfört med de preliminära är att insulinpump till typ 1-diabetiker med återkommande hyper- och/eller hypoglykemi prioriteras ner (från prio 2 till prio 4).

I linje med Läksaks rekommendationer

Metformin betraktas som förstahandspreparat för glukoskontroll vid diabetes typ 2, såvida inte intolerans eller kontraindikationer föreligger. Sulfonureider och insulin är andrahandsalternativ. Lägsta prioritet får de senast introducerade diabetesläkemedlen exenatid (Byetta) och DPP4-hämmare (till exempel sitagliptin, Januvia). Socialstyrelsens prioriteringar av läkemedel är i linje med Läksaks rekommendationer i Kloka Listan.

Stefan Jansson, distriktsläkare och medverkande i prioriteringsgruppen, efterlyste mer uppmärksamhet på äldres diabetesbehandling, men det finns få studier. Ju äldre och skörare patient, desto viktigare är det med en ”lagom” metabol kontroll. För lågt satt målvärde för HbA1c riskerar ge hypoglykemier, medan ett alltför högt värde försämrar kognitiva funktioner, gör det svårare att behandla smärta med mera.

Då en ökad användning av metformin framhålls som önskvärd är det viktigt att vara uppmärksam på de risker och biverkningar behandlingen kan medföra, till exempel vid en nedsatt njurfunktion. Det räcker inte att bedöma njurfunktion genom att bara titta på S-kreatinin utan kreatininclearance måste skattas, till exempel med hjälp av Cockroft-Gaults formel. Fass anger GFR <60 ml/min som en kontraindikation, även om panelen inte höll denna gräns för en absolut sanning på grund av få studier på äldre. Se upp för risken för laktatacidos hos metforminbehandlade äldre som blir intorkade, till exempel i samband med en infektion!

Ett femtiotal författare

– Det ligger ett gediget arbete bakom de nya riktlinjerna, berättade Claes-Göran Östensson, professor och medicinsk ordförande för den arbetsgrupp som tagit fram faktaunderlaget till riktlinjerna.

Ett femtiotal vetenskapliga författare har gått igenom litteraturen och tagit fram ett faktaunderlag som en prioriteringsgrupp sedan granskat. Granskningen av respektive metod/åtgärd (ett visst läkemedelsval, behandlingsalternativ med mera) har lett till ett av tre utfall:

  1. Metoder/åtgärder som hälso- och sjukvården ”bör/kan göra”, rangordnade från 1-10 där 1 innebär högsta prioritet, och 10 lägsta prioritet.
  2. Metoder/åtgärder kan klassas som ”icke-göra” vilket innebär att det finns evidens för att nyttan med metoden/åtgärden inte överstiger kostnader eller andra nackdelar.
  3. Metoden/åtgärden hänvisas till FoU, dvs tillräcklig evidens saknas och mer forskning behövs.

Rekommendationerna om prioriteringar är framtagna för att ge sjukvården hjälp att välja ut och erbjuda den vård som gör största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad. Syftet är att åstadkomma en jämlik vård för hela landet. Riktlinjerna kommer ses över och uppdateras vartannat år.

Emma Svensson
Apotekare, Sydvästra läkemedelskommittén

Källa:
  1. Per Wändell, Mona Landin-Olsson, Claes-Göran Östenson, Stefan Jansson, Eva Toft. Nya nationella riktlinjer för diabetesvården - var kommer vi att hamna?. Symposium vid Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2009-11-25. Abstrakt

Senast ändrad 2018-01-03