Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Risad reklam för receptbelagt

Publicerat 2009-08-14

Motståndet hårdnar mot reklam för receptbelagda läkemedel riktad direkt till allmänheten (DTCA), skriver konsumentorganisationen HAI (Health Action International) Europe i ett uttalande.

Flera aktuella nyhetsartiklar beskriver ökat missnöje med direktreklamen (DTCA, direct-to- consumer-advertising), särskilt i USA. Som tecken på denna tänkta trend anför HAI att de flesta deltagare i ett debattforum sponsrad av New York Times nyligen ville antingen förändra eller helt förbjuda direktreklamen.

Verkar kostnadsdrivande

Det finns också en hel del vetenskapliga studier, som visar att DTCA verkar kostnadsdrivande, bland annat genom att skapa en efterfrågan hos allmänheten på nya, dyrare läkemedel, som inte nödvändigtvis är de mest kostnadseffektiva eller rationella att förskriva.

Världshälsorganisationen har också uppmärksammat den tilltagande kritiken mot fenomenet. I en artikel i månadens nummer av WHO:s tidskrift WHO Bulletin presenteras några omstridda marknadsföringsmetoder, och flera kritiska röster kommer till tals.

Enligt en artikel i Brandweek (se nedan) från i juli debatterar amerikanska kongressen fyra separata förslag som syftar till att begränsa eller beskatta direktreklamen.

Trenden har också globala konsekvenser, skriver HAI och påminner om tidigare försök att urholka regelverket som förbjuder DTCA i Europa. Medlemsstater har kritiserat det senaste initiativet, Pharma Package (läkekedelspaketet), som ett sätt att bakvägen få in direktreklamen. EU-dokumentets övergripande formulering är ”att göra det möjligt för medborgarna att få högkvalitativ information om receptbelagda läkemedel”.

HAI skriver att organisationen fortsätter att följa utvecklingen av EU:s direktiv om patientinformation för att slå vakt om att hälsomässiga beslut grundar sig på den mest objektiva informationen snarare än den mest effektiva reklamen.

Alternativa marknadsföringsstrategier

Inför det rådande förbudet mot DTCA (som endast är tillåtet i USA och Nya Zeeland) har läkemedelsindustrin mobiliserat en flora av alternativa marknadsföringsstrategier. Hit hör exempelvis medikalisering av ohälsa (”disease-mongering”, sjukdomsnasande eller sjukdomslansering), att upprätta ”disease-awareness”-sajter på Internet och att stödja patientföreningar med förhoppningen att dessa mer trovärdigt ska kräva tillgång till läkemedlen ifråga.

I Sverige handhar branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen (LIF) en offentlig databas med information om samarbetsavtal mellan läkemedelsföretag och patientorganisationer. Enligt uppgifter i databasen, som nyligen refererades i Dagens Nyheter och andra medier, har industrins stöd till patientorganisationerna redan i år uppgått till 21 mkr. Det finns också enligt DN ett tydligt mönster där läkemedelsföretagen stöder patientföreningar inom de områden där de har storsäljande läkemedel.

I DN:s artikel betecknar Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och landsting, SKL sponsringen som ”bekymmersam.”

– Det är en helt ny taktik från läkemedelsföretagen där de ägnar sig mindre åt att gå direkt på läkare och mer mot politiker och patientföreningar, säger han till DN.

Birgitta Rydberg (fp), landstingsrådet för sjukvård och läkemedel, SLL har föreslagit att läkemedelsföretag som vill stödja patientföreningar och andra bildar en opartisk fond som fördelar pengarna.

David Finer

Källa:
  1. The tide is turning against pharmaceutical ads. Uttalande HAI (Health Action International) Europe
  2. Saying ‘No’ to Drug Ads. New York Times 2009-08-08
  3. Direct-to-consumer advertising under fire. WHO Bulletin. Bull World Health Organ 2009;87:576–577
  4. EU Pharma Package
  5. LIF:s samarbetsdatabas
  6. Låt läkemedelsindustrins bidrag bilda en fond. Pressmeddelande SLL 2009-08-10
  7. Patientförbund sponsras av industrin. Dagens Nyheter 2009-08-09

Senast ändrad 2018-07-31