Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Tre av tio säger nej till influensavaccin

Tre av tio säger nej till influensavaccin

Publicerat 2009-08-27

Sju av tio svenskar ämnar vaccinera sig mot den nya influensan A(H1N1) enligt en SKOP-undersökning. Resultatet är glädjande homogent, men vi vill att alla ska vaccinera sig, säger avdelningschef Anders Tegnell, Socialstyrelsen.

SKOP har på uppdrag av Socialstyrelsen ställt frågor till drygt 2077 personer om den nya influensan. Bortfallet är 16 procent. Undersökningen genomfördes mellan den 27 juli och 23 augusti, alltså innan det blev klart att vaccineringen skulle bli kostnadsfri.

- Vi ville med hjälp av enkäten få till en dialog med allmänheten, sade avdelningschefen Anders Tegnell, Socialstyrelsen vid en presskonferens på torsdagen.

Flest kvinnor söker aktivt information

På frågan om de kommer att vaccinera sig svarar 72 procent av de tillfrågade ja och alltså 28 procent nej. Andelen ja är högst – 80 procent – bland dem som aktivt sökt information om den nya influensan. Andelen aktiva informationssökare i materialet är överlag 20 procent (23 procent kvinnor, 16 procent män) och tre gånger högre (28 procent) bland akademiker än bland dem med högst nio års utbildning (9 procent).

Intressant är att en mycket högre andel än dessa aktiva informationssökare - 62 procent - anser att de har mycket eller ganska bra kännedom om influensan, där tidningar och TV varit de absolut dominerande informationskällorna för över 60 procent med radio på tredje plats. Personer i åldersgruppen 45 till 64 år har bättre kännedom än vad yngre och äldre personer anser sig ha.

I en bilaga till undersökningen listas åldersstratifierat svaren på frågan om varför man inte tänker vaccinera sig, och detta material kommer att bearbetas ytterligare. Socialstyrelsen menar att resultatet gör det möjligt för landstingen att rikta sin information bättre för att motivera alla att vaccinera sig.

– Vi tror att undersökningen är ett användbart underlag för landstingen i deras informations- och kommunikationsarbete kring vaccinationen, säger Anders Tegnell.

Alla ska vaccinera sig

- Det är visserligen glädjande att så många säger att de tänker vaccinera sig och att resultatet är så homogent med små skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Men vi vill att alla som kan ska göra det, säger Anders Tegnell, som på presskonferensen fick frågan om allmänhetens höga beredvillighet kan minska, om vaccinet – som vissa medierapporter velat göra gällande – inte skulle hinna fram i tid.

– Vi kommer att kunna vaccinera en stor andel av befolkningen. Vi har nu en unik möjlighet att förebygga och slippa en vacklande sjukvård som man haft i vissa andra länder. Men visst är det en viktig kommunikationsfråga att bibringa allmänheten en realistisk bild av när man kan få vaccinet, sade han.

Att det någonsin skulle kunna bli ”försent”, ville dock inte Smittskyddsinstitutets generaldirektör Johan Carlson hålla med om, inte minst med tanke på att man kan vänta sig en andra influensavåg längre fram.

Enligt enkäten är personer 25–34 år något mindre benägna att vaccinera sig än andra åldersgrupper. 66 procent av dessa skulle vaccinera sig jämfört med 78 procent av dem mellan 18 och 24 år.

Stor beredskap hos allmänheten

På presskonferensen sade sig Johan Carlson vara mycket nöjd med resultatet, som visade en stor beredskap hos allmänheten. Situationen liknar den vid barnvaccinering, sade han och fortsatte:

– Även om vikten att vaccinera sig inte i alla fall kanske är individrelaterad, är det mer en solidaritetshandling att vaccinera sig för att skydda och minska trycket på riskutsatta grupper.

Inga risköverraskningar väntas

På Läkemedelsverket har man gjort en säkerhetsbedömning av det kommande vaccinet på grundval av tester på en troligtivs liknande förlaga. Kända biverkningar som dykt upp är feber och trötthet, men man förväntar sig inga överraskningar, och patienterna informeras också noga i informationsblad, sade Ingemar Persson, läkare vid enheten för läkemedelssäkerhet, Läkemedelsverket.

Han betonade också vikten av biverkningsuppföljning genom spontanrapporteringssystemet och i samarbete med det tillverkande företaget. Antikroppsbildningen följs också upp via särskilda system.

Undersökningen ska upprepas senare i höst.

David Finer

Källa:
  1. Socialstyrelsen. Pressmeddelande 2009-08-27
  2. Attitydundersökningen

Senast ändrad 2019-06-28