De flesta informationskampanjerna till allmänhen kring antibiotika tycks minska användningen. Eventuella effekter på resistensutvecklingen kan inte bedömas. Det visar en analys av 22 antibiotikakampanjer till allmänheten.
I Lancet redovisas en schweizisk översikt av 22 kampanjer på regional eller nationell nivå som genomförts i höginkomstländer 1990-2007.
Det fanns stora variationer i kampanjernas intensitet. Några var enkla nätinsatser, andra påkostade massmedieinterventioner. Alla utom en riktade in sig samtidigt på både allmänhet och förskrivare som målgrupper.
De flesta kampanjer som formellt utvärderats tycks minska antibiotikaanvändningen. Men effekten på resistensutveckling går inte att med säkerhet bedöma i nuläget.
Författarnas slutsats är att kampanjer troligen bidrar till en mer försiktig antibiotikaanvändning bland öppenvårdspatienter, åtminstone i länder med höga förskrivningsnivåer. Vilka interventioner som är mest effektiva och vilka eventuella negativa biverkningar som kan finnas är dock fortfarande oklart.
En begränsning som författarna anger med studien var att interventioner som inte direkt omfattar publika kampanjer – som exempelvis svenska Strama – uteslöts ur studien.
David Finer
Senast ändrad