Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Bakteriell resistens sågs efter läkemedelsutsläpp

Bakteriell resistens sågs efter läkemedelsutsläpp

Publicerat 2010-09-30

Resistensutveckling kan kanske vara en oönskad effekt av marina läkemedelsutsläpp, men mer forskning om ett eventuellt orsak-sambandförhållande behövs. Bättre miljöriskbedömningar för läkemedel, särskilt samverkanseffekter, efterlyses i en doktorsavhandling som läggs fram av Sara Brosché den 8 oktober vid Göteborgs universitet.

Läkemedlen når miljön på olika vägar. Ometaboliserade rester hamnar i reningsverkens avloppsvatten, oanvända läkemedel spolas ner i toaletten, och via lakvatten från djurhållning kan rester föras direkt ut i miljön.

Toxisk “läkemedelscocktail”

Sara Brosché har utsatt bakterier i sötvattensmiljöer för en blandning av aktiva substanser, i mycket låga koncentrationer. Blandningar av olika kemikalier i låga halter kan misstänkas vålla starkare effekter än enskilda komponenter, varför det är viktigt att uppmärksamma en ”läkemedelcocktails” sammanlagda toxicitet.

Toxiska vid låga koncentrationer

Sara Brosché vid institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet har testat toxiciteten hos läkemedel och kosmetiska produkter som fluoxetin, propranolol, triklosan, zinkpyrition och klotrimazol på marina alger. Alla var giftiga för algerna, men endast vid koncentrationer högre än vad som uppmätts i den marina miljön idag. Det finns dock inte så mycket data om hur höga halter som dessa kan förekomma i miljön idag.

Giftiga samverkanseffekter

I avhandlingen tillämpas två matematiska begrepp för att förutsäga toxiciteten hos samverkande substanser som förstärker respektive försvagar varandra. Bakteriella förändringar och ändringar i algernas pigmentprofiler användes som ställföreträdande endpoints för läkemedelseffekterna.

När fem läkemedels-, hygien- och hushållsprodukter blandades i koncentrationer som var för sig inte orsakade någon signifikant effekt, minskade totala pigmentinnehållet i proverna med 28 procent, vilket ska tolkas som att algerna växer sämre eller rentav dör när de utsätts för dessa produkter.

Hela samhället mer tolerant

Sara Brosché:

– Jag har utsatt naturliga bakteriesamhällen - alltså en mängd olika bakteriearter som lever tillsammans i så kallade biofilmer i naturen – för antibiotika. Då kommer de bakteriearter som tål detta bäst också att klara sig bäst, och växa till och bli mer dominanta i samhället. Därigenom blir hela bakteriesamhället sammantaget mer tolerant mot antibiotika. Det är vad jag såg också när jag utsatte bakteriesamhällen för utloppsvattnet från läkemedelsproduktionen. Men om det beror på att vissa bakterier kan utveckla resistens eller redan är resistenta kan vi inte säga något mer om utan vidare studier.

David Finer

Källa:
  1. Brosché, Sara, 2010, Effects of pharmaceuticals on natural microbial communities: Tolerance development, mixture toxicity and synergistic interactions. Avhandling. Göteborgs universitet.

Senast ändrad 2018-01-03