Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / En av fyra hypertoniker når målblodtrycket

En av fyra hypertoniker når målblodtrycket

Publicerat 2010-09-22

Bara 27 procent av behandlade hypertoniker uppnår målblodtrycket <140/90. Det visar en primärvårdsstudie av 21 000 hypertoniker i Stockholm. Dr Jan Hasselström, ordförande i Expertrådet för allmänmedicin, efterlyser en nationell standard för primärvårdens kvalitetsrapportering som tar hänsyn till praxis.

Hypertoni är den främsta orsaken till för tidig död. Prevalensen hypertoniker är 27 procent bland vuxna svenskar, med liknande siffror i andra länder. Det är därför viktigt att förbättra uppspårning och behandling. Endast ett fåtal studier har gjorts av läkemedelsförskrivning inom primärvård, och de flesta har gällt små populationer eller byggt på självrapporterade data.

Det är känt från tidigare studier att få hypertensiva patienter når målblodtryck på <140/90 mm Hg. Men bristen på data om förskrivningsvanor och deras effekter har försvårat riktade insatser.

Studiens styrkor

Den aktuella studien omfattade 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm med ett upptagningsområde på 330 000 personer. I studien ingick alla 197 000 patienterna över 29 år som besökte vårdcentral 2005-2006, varav 21 167 identifierades med hypertoni. Omkring en femtedel hade också diabetes.

En styrka med studien är att den omfattade alla patienter med hypertonidiagnos, oberoende av socioekonomisk status och därmed undgick de felkällor som frivilligt deltagande medför. Vidare kom data från patientjournaler och andra elektroniska källor snarare än från självskattade enkäter.

Bara 27 procent nådde målet

Totalt uppnådde bara 27 procent av de undersökta målblodtryck på <140/90 mm Hg. Målblodtryck uppnåddes oftare för diastoliskt än systoliskt tryck. Sålunda uppnåddes diastoliskt målblodtryck hos 71 procent kvinnor och 66 procent män, och systoliskt blodtryck hos 29 procent kvinnor respektive 32 procent män.

En av forskarna bakom studien är distriktsläkaren Jan Hasselström, med dr, Storvretens vårdcentral, Tumba, ordförande i expertrådet för allmänmedicin:

– Det här representerar ju alla blodtryck som tas på vårdcentralen osorterat, även de förhöjda som föranleder doktorn att föreslå behandling. En framtida forskningsuppgift blir att ta reda på vilket tryck som ska användas när vårdcentralerna tittar på sin kvalitet.

– Å andra sidan finns ett starkt inslag av "digit preference", alltså att läkaren eller sköterskan väljer att skriva 140/90 hellre än exempelvis 139/89 när man dokumenterar sitt tryck, vilket ju påverkar siffran andel som når målblodtryck kraftigt. Inkluderar man trycket 140/90 så steg andelen som nådde målblodtryck från 27 till 45 procent. När engelsk primärvård rapporterar kvalitet inom hypertoniområdet inkluderas siffran. Här skulle vi behöva en nationell standard som tar hänsyn till det praktiska perspektivet.

Kvinnor fick oftare äldre medel

Betablockerare och diuretika var de läkemedel som förskrevs mest, oberoende av samsjuklighet. Kvinnor fick i högre grad än män hypertonipreparat av äldre typ som diuretika (52 mot 42 procent), mindre ofta ACE-hämmare (22 mot 33 procent) och kalciumblockerare (26 mot 31 procent) än män.

Bland yngre patienter var kvinnornas tryck bättre kontrollerade än männens, medan det bland äldre patienter var tvärtom. Men när forskarna justerade för ålder, fann de inga könsskillnader.

Kvinnor förskrevs oftare bara en-två läkemedel, medan män i högre grad fick kombinationsbehandling med tre läkemedel eller fler. Det skulle kunna tyda på att män har fler samtidiga sjukdomar såsom diabetes, hjärtsvikt, stroke och förmaksflimmer än vad kvinnor har.

David Finer

Källa:
  1. Qvarnström M, Wettermark B, Ljungman C, Zarrinkoub R, Hasselström J, Manhem K, et al. Antihypertensive treatment and control in a large primary care population of 21 167 patients. Journal of Human Hypertension. 2010 Aug 19. Pubmed

Senast ändrad 2018-01-03