Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Klagomål kretsar kring kommunikationsmissar

Klagomål kretsar kring kommunikationsmissar

Publicerat 2010-02-04

Den femte nationella konferensen om patientsäkerhet med 1700 deltagare hade kommunikation som tema. Klagomål på vården rör ofta kommunikationsproblem, men vårdgivare kan träna sig att bli bättre kommunikatörer, menade experterna.

Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör, inledningstalade om behovet av att utveckla formerna för patienternas deltagande i vård och behandling. Delaktiga patienter blir friskare, visar forskningen. Information och kommunikation med medarbetarna måste också förbättras, och medarbetarna bör få mer att säga till om också om vårdens prioriteringar.

Agera på avvikelser

Målsättningen att uppnå en hög patientsäkerhet måste genomsyra organisationen och fortlöpande kommuniceras på alla nivåer. En utmaning är att förbättra säkerhetskulturen genom system för effektiv egenkontroll, mer kunskap och ledningssystem som fortlöpande för tillbaka kunskap från avvikelserapporter till verksamheten. Här brister det i dag.

– Ledningen måste visa att det spelar roll när personalen anmäler avvikelser, annars tröttnar personalen, sa Lars-Erik Holm.

Kommunikation spelar också stor roll för läkemedelsanvändning i många sammanhang, exempelvis för adekvata instruktioner vid överlämningar, sade Holm.

Brister i bemötande

Teknisk skicklighet räcker inte inom vårdyrken, sade Lars-Erik Holm. Hög yrkeskompetens omfattar också kommunikationsförmåga, att kunna lyssna, också till det som inte sägs. Kommunikation är svårt att kravspecificera men måste uppmärksammas mer. Anmälningar till patientnämnder och HSAN liksom Lex Maria-ärenden handlar ofta om bemötande och kommunikation.

Professor Jan Davies, anestesiolog och kommunikationsexpert vid Calgaryuniversitetet, Kanada talade bland annat om forskning som visar förbättringar av att träna arbetslag i kommunikativa färdigheter och hänvisade både till Wallins och till Mansers forskning (se nedan).

Rollspel roade

En grupp från Karolinska Universitetssjukhuset under ledning av Carl-Johan Wallin, överläkare, anestesi- och intensivvårdskliniken och Simulatorcentrum, illustrerade de abstrakta kommunikationsresonemangen genom ett rollspel, som hörbart roade åhörarna.

I en scen rusar en stressad infektionsläkare in med stetoskop kring halsen för att hjälpa personalen med en patient. Han berättar att han kommer från akutmottagningen, ”bland MRSA och diarréer” och börjar undersöka patienten med stetoskopet. De chockade sjuksköterskorna kommer sig inte för att invända mot hygienbrottet.

I nästa scen har de dock lärt sig att tillämpa SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation), en metod för ”överföring av kritisk information i komplexa arbetsmiljöer”. Nu kan en av sjuksköterskorna sakligt ifrågasätta läkarens handlande, han ber om ursäkt, och konflikten avlöper på ett konstruktivt sätt.

David Finer

Källa:
  1. Wallin C-J, Thor J. SBAR – modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal. Lakartidningen. 2008 Jun 25-Jul 1;105(26-27):1922-5.
  2. Manser T. Teamwork and patient safety in dynamic domains of healthcare: a review of the literature. Acta Anaesthesiol Scand. 2009 Feb;53(2):143-51. PubMed

Senast ändrad 2018-01-03