Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Lägre förskrivning gav högre förtroende

Lägre förskrivning gav högre förtroende

Publicerat 2010-06-28

Svenskar har goda kunskaper om antibiotika och resistens och litar på läkare, speciellt sådana som inte förskriver så mycket antibiotika. Det visar en Stramastödd enkätundersökning från Centrum för klinisk forskning, Dalarna och Karolinska Institutet.

Data om befolkningens kunskaper och attityder ifråga om antibiotika är viktiga för att kunna påverka allmänhetens förväntningar och efterfrågan, särskilt som förskrivningen och användningen av antibiotika varierar kraftigt mellan olika europeiska länder. Sådana data har hittills saknats för vårt land. I den aktuella studien – som genomfördes 2006 - skickades en enkät till 1000 slumpmässigt utvalda svenskar av vilka tre av fyra (74,7 procent) svarade.

Förvirring om resistens

Studien visar en viss förvirring angående om antibiotika är effektiva mot bakterier eller virus liksom om det är bakterierna (ja, svarade 80.7 procent) eller människorna (ja, svarade 84,7 procent), som utvecklar resistens mot antibiotika. Bland de 77 procent av respondenterna som instämde med påståendet att antibiotika är effektiva mot bakterier, var det 21 procent som också ansåg att antibiotika är effektiva mot virus. Forskarna tolkar resultaten som att innebörden av resistensbegreppet och dess allvar nått ut hyggligt till befolkningen, medan de biologiska bakgrundsmekanismerna förblivit i stort okända.

Internationellt sett står sig svenskarnas kunskaper hyggligt. Omkring var femte (19 procent) instämde dock med (det felaktiga) påståendet att vanliga förkylningar botas snabbare med antibiotika, vilket är ungefär samma andel som anser detta i Australien och Nederländerna men mycket färre än i USA och Storbritannien.

I studien framkom också en återhållsam attityd till egenvård med antibiotika i enlighet med en tidigare svensk studie. Endast 7, 8 procent tyckte att det är bra att ha överblivna antibiotika hemma för eventuella framtida behov, och bara 10, 6 procent ansåg att det vore önskvärt att kunna köpa antibiotika receptfritt på apoteket.

Stort förtroende för läkare

Endast hälften av de tillfrågade (50,7 procent) ansåg att läkare tar sig tid att informera om antibotikaanvändning, medan tre av fyra (74 procent) ansåg att apotekspersonal ofta förmedlar sådan information. Medan 81 procent svarade att de litade på en läkare som förskrev antibiotika, svarade hela 87 procent att de litade på läkare som inte föreskrev antibiotika, och skillnaden var statistiskt signifikant. De höga förtroendesiffrorna för läkarna är anmärkningsvärda, anser forskarna, eftersom förtroende dels är förknippat med högre tillfredsställelse och följsamhet med behandling, dels är svårt att uppnå med riktade insatser av olika slag.

Sammantaget visar resultaten enligt forskarna att kampanjer för rationell förskrivning både bör syfta till att värna om den låga antibiotikaförskrivningen och öka kunskapen om fenomenet resistens hos allmänheten samt bibehålla befolkningens höga förtroende för förskrivarna.

David Finer

Källa:
  1. Andre M, Vernby Å, Berg J och Lundborg CS. A survey of public knowledge and awareness related to antibiotic use and resistance in Sweden. J Antimicrob Chemother. 2010 Jun;65(6):1292-6. Pubmed

Senast ändrad 2018-01-03