Lägre kostnadsökning för läkemedel spås 2010

Rapporten som främst beskriver den ekonomiska utvecklingen på läkemedelsområdet inom SLL de kommande två åren, kan också användas ur ett farmakoterapeutiskt perspektiv. Den ger underlag för klinikens/vårdenhetens diskussioner om olika läkemedelsgrupper liksom för planering av fortbildning och uppföljning.

Så fördelades 7 miljarder

År 2009 kostade läkemedel i landstinget omkring 7 miljarder kronor. Kostnadsfördelningen var 21 procent för rekvirerade läkemedel till sjukvårdsinrättningar, 58 procent för recept inom förmånen och 21 procent avseende patienternas egenavgifter. Därutöver tillkommer receptfri försäljning.

Utvecklingen tyder på en kostnadsökning totalt för rekvisitions- och receptläkemedel exklusive vacciner på totalt 2,0 procent 2010 och 4,0 procent 2011.

Många faktorer påverkar

Många faktorer påverkar läkemedelskostnaderna såsom TLV-beslut, patentutgångar, rekommendationer och riktlinjer. Även nya läkemedel och nya indikationer påverkar utvecklingen men vanligen först efter ett år eller två efter introduktionen på marknaden.

Det går inte att nu förutsäga hur omregleringen av apoteksmarknaden kommer att slå. Det finns en risk för att ökad tillgänglighet som följer med fler apoteksaktörer driver på volymerna och därmed kostnaderna under 2010-2011. Prisförändringar har skett genom att TLV justerat prissättningsformlerna.

Ändringen i kostnadsansvaret kan leda till en mer rationell förskrivning, men risken finns också att det blir svårt för klinikerna att budgetera för läkemedelsutgifterna.

Specialläkemedel ökar snabbast

Kostnaderna för specialläkemedel fortsätter att öka snabbare än för basläkemedlen. Under 2009 minskade kostnaderna för basläkemedel med 1,0 procent, medan kostnaderna för specialläkemedel ökade med 6,7 procent.

På en lista över de 30 största enskilda kostnadsposterna är drygt hälften specialläkemedel, främst för behandling av tumörsjukdom, reumatologisk sjukdom, koagulationsrubbning och multipel skleros. Nio av resterande 13 läkemedel finns med i Kloka Listan.

Fyra läkemedelsgrupper i topp

De största kostnadsökningarna på läkemedel i SLL under 2010 och 2011 förutspås för TNF-alfahämmare, medel vid ADHD, antivirala medel, antiastmatika och immunsuppressiva medel. Det förklaras av en kombination av nya läkemedel, nya indikationer för befintliga läkemedel och att fler patienter får behandling.

Inom det område som ökat snabbast tidigare år, onkologin, förutspås dock en något dämpad kostnadsökningstakt, dels för att flera stora läkemedel redan används till alla aktuella patienter, dels för att patenten går ut för flera läkemedel under perioden.

Största kostnadsminskningar

De största kostnadsminskningarna förutspås för angiotensinreceptorblockerare och endokrin terapi vid bröstcancer. Det förklaras av patentutgångar (losartan och anastrozol).

Kostnaderna kommer också att minska för betablockerare och bantningsmedel på grund av prissänkningar för generiskt metoprolol respektive avregistreringarna av obesitasmedlen rimonabant (Acomplia) och sibutramin (Reductil).

Kvalitetsförbättringar föreslås

I rapporten föreslås bland annat följande kvalitetsförbättringar:

• Användningen av warfarin bör öka vid förmaksflimmer enligt Kloka Råd. Läkemedlet reducerar risken för TIA/stroke eller perifer emboli med 60–85 procent. Lågdos–ASA reducerar bara risken med 20 procent.
• Om läkarna gjorde ett aktivt val av generika för läkemedel som inte är utbytbara på apoteken skulle det spara många miljoner.
• SLL har landets största antibiotikaanvändning. Cefalosporinanvändningen bör minska rejält på sjukhusen för att påverka utvecklingen av ESBL-resistenta bakterier.

David Finer

1. Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2010-2011 2010-04-21
   
2. Följebrev till prognosen 2010-04-21