Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Medikalisering i fokus på internationell konferens

Medikalisering i fokus på internationell konferens

Publicerat 2010-10-13

När lätta besvär, normala livshändelser och riskfaktorer blir till sjukdomar som kräver läkemedelsbehandling kan vi misstänka ”sjukdomsmångleri”, en form av medikalisering. Fenomenet stod i centrum för en internationell tvådagarskonferens i Amsterdam, där Janusinfo deltog.

Konferensen Selling Sickness hade som underrubrik ”Influence on influence”. Syftet var uttalat att identifiera och motverka industrins försök att utvidga marknaderna för nya läkemedel, ett allt vanligare globalt fenomen enligt många av talarna. Medikaliseringen tar sig uttryck både gentemot allmänheten via massmedierna och mot professionen via medicinska experter med ofta oredovisade bindningar till industrin.

Från gräsrots- till samhällsintresse

Initiativtagare till konferensen var konsumentorganisationen Gezonde Skepsis, en holländsk systerorganisation till australiensiska Healthy Skepticism, som allmänläkaren Peter Mansfield startade 1983 med huvudsyftet att minska vad man uppfattade som skadorna av missvisande hälsoinformation.

Vid mötet deltog 200 deltagare från över 30 länder och medierepresentanter från 20 länder. Sponsorer var WHO: s europeiska regionkontor och holländska hälsoministeriet Konferensen markerar därmed enuppgradering av frågan om medikalisering, som länge blott varit en angelägenhet för marginaliserade gräsrotsaktivister men nu blivit ett problem på den samhälleliga dagordningen.

– Syftet är inte att peka finger och skambelägga aktörer utan att identifiera faktorerna bakom denna trend och dess stora konsekvenser som inte längre kan förnekas, sa Ruud Coolen van Brakel, ordförande för holländska Institutet för rationell läkemedelsanvändning (IVM), Utrecht, i sina välkomstord.

Inledningstalare var Ray Moynihan, australiensisk undersökande journalist som myntat konferensens titel och (med Alan Cassels) 2005 skrivit boken Selling Sickness samt (med Barbara Mintzes) 2010 utgett boken Sex,Lies and Pharmaceuticals.

Skapar ”otillfredställda behov”

– Bakgrunden är globala läkemedelsförsäljningssiffror på omkring 1 miljard miljard dollar och marknadsföring för 100 miljarder dollar. Mycket av detta spenderas för att främja säkra, effektiva och nödvändiga läkemedel, men också på att skapa ”otillfredsställda behov” av nya läkemedel, sa Moynihan.

Detta sker bland annat genom att omotiverat tillskapa nya sjukdomsklassifikationer, disease-mongering (”sjukdomsmångleri”), ett uttryck myntat av den år 2001 avlidna medicinjournalisten Lynn Payer.

I sin bok Selling Sickness och i artiklar i BMJ har Moynihan dokumenterat vad man menar vara en omotiverad sjukdomsbeläggning inom områden som depression, screening (kolesterol, hypertoni), klimakteriet, socialt ångestsyndrom, sviktande uppmärksamhet, håravfall, IBS, osteoporos, restless legs, och kvinnlig sexuell dysfunktion, FSD. Moynihan beskrev hur felaktigt tolkade och återgivna uppgifter om att 43 procent av kvinnor skulle lida av FSD (en potentiell jättemarknad för farmakoterapi) fått stor spridning.

Företag kringgår reklamförbudet

På grund av förbudet mot att marknadsföra receptbelagda läkemedel direkt till allmänheten (överallt utom i USA och Nya Zeeland), har industrin lanserat en uppsjö webbplatser med sjukdomsinformation, så kallat disease awareness, i praktiken en dold marknadsföring av företagens preparat. Om detta problem talade Teresa Alves, Health Action International.

Hon menade att Världshälsoorganisationen WHO:s kriterier för etisk marknadsföring från 1988 fortfarande är mycket relevanta.

Där framgår att vetenskapliga utbildningsaktiviteter inte medvetet ska användas i marknadsföringssyfte, och att alla påstående ska vara pålitliga, korrekta, sanningsenliga, informativa och inte vilseledande eller utelämnande. Men det finns fortfarande en lucka i lagen som möjliggör för företag att kringgå reklamförbudet genom bland annat disease awareness-metoder.

Men få reagerar på fenomenet, som rör sig i något av ett ingenmansland, menade Alves och påvisade exempel på övertramp från flera företag, vilka hon menade hotar patientsäkerheten och hälsokostnadsutvecklingen.

– Allmänheten har ett behov av information om behandlingsmöjligheters för- och nackdelar, och där har också industrin en roll att spela. Men kvaliteten och marknadsföringsaspekterna i disease awareness-kampanjerna är saker att vara orolig över, sa Teresa Alves.

Hon föreslog en grundlig utvärdering av de industrisponsrade kampanjer som pågår, att reglerande myndigheter skulle förhandsgranska kampanjerna och definiera dem som annonser samt att sociala medier som Faceboook och Twitter borde följas för att kunna stävja förklädd annonsering.

Förslag om diagnosinstans

En av deltagarna på konferensen Selling Sickness var Staffan Svensson, klinisk farmakolog och ST-läkare vid Angereds vårdcentral.

– Ämnet för konferensen är angeläget men också omdiskuterat. Det handlar främst om problemet med att samma företag som säljer läkemedel också har inflytande på indikationerna för läkemedel. Risken finns då att diagnoser skapas, utvidgas och framhävs i syfte att öka möjligheterna att marknadsföra läkemedel, sa Staffan Svensson.

Intressant fann Svensson den amerikanska psykiatern Allen Frances förslag att alla nya diagnoser bör bedömas av en opartisk instans ungefär som när Läkemedelsverket godkänner en registrering av ett nytt läkemedel. Frances var ordförande för förra DSM-kommittén (DSM IV).

Kontraktforskningens effekter liksom den roll ledande kliniker spelar vid publiceringen av stora läkemedelsstudier, spökskriveri, hur fortbildningen av läkare hanterar verktyg för kritisk granskning av läkemedelsreklam, effekten av patent på läkemedelsforskning (ekonomen Dean Baker ville slopa patentsystemet för att minska vinstintressenas snedvridningseffekter), och behovet av portaler för obunden evidensbaserad patientinformation som den tyska Informed Health Online framhöll han också som särskilt värdefulla inslag i konferensprogrammet.

David Finer

Källa:
  1. OH-presentationer från konferensen
  2. Artikel om Selling Sickness i BMJ
  3. Sandra von Nuland, Zamire Damen. Public Information as a Marketing Tool, april 2010.
  4. WHO:s kriterier för etisk läkemedelsreklam

Senast ändrad 2018-01-03