Mindre fett eller lagom med kolhydrater lika bra vid diabetes typ-2

Bakgrunden till översikten har bland annat varit den sedan länge livliga diskussionen kring kostrekommendationerna vid diabetes. Det vetenskapliga underlaget för rekommendationerna har genomgående ansetts bräckligt, både för den konventionella diabeteskosten och för alternativen.

I januari 2008 aktualiserades frågan om evidensbasen för rådgivning sedan Socialstyrelsen i en tillsynsfråga friat ”GI-läkaren” Annika Dahlqvist, vilken anmälts för att ha gett ovetenskapliga kostrekommendationer.

Förändrade förutsättningar

Grundförutsättningarna för kostrekommendationer hade med tiden gradvis förändrats därför att överlevnadstiden för diabetiker kraftigt förlängts, det tillkommit egenkontroller och nya läkemedel. Dessutom hade den svenska folkkosten stöpts om under inflytande av influenser från bland annat USA och medelhavsländerna.

I samband med de nyligen uppdaterade nationella riktlinjerna för diabetesvården hade Socialstyrelsen inga möjligheter att också gå igenom kostsidan. Därför beslöt SBU:s nämnd i mitten av 2008 att tillsätta en expertgrupp för att göra en systematisk litteraturöversikt över det vetenskapliga underlaget för kostrekommendationer till vuxna personer med diabetes.

Granskningsuppdraget har också omfattat personer med nedsatt glukostolerans liksom evidens för olika drycker. Däremot ingår inte den omfattande vetenskapliga litteraturen om primärprevention och inte heller specifika kosttillskott eller kostersättningar som proteinpulver och sötningsmedel.

SBU:s rekommendationer

Enligt SBU-rapporten finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att rekommendera personer med diabetes att äta grönsaker, baljväxter och fisk, vilket kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom och kanske också dödligheten. Däremot går det inte att säga något om råd om fullkornsprodukter och fettmängd.

Genomgången visar likvärdiga positiva effekter på vikten och långtidsblodsockret av att minska lite på fettet eller äta en måttlig mängd kolhydrater vid diabetes typ-2.

Däremot återstår frågan om hur kost med extremt lite kolhydrater men mycket fett påverkar personer med diabetes. Här saknas studier av tillräckligt hög kvalitet och studier med lång uppföljningstid som kan visa om det finns risker och följdsjukdomar.

Kunskapsluckor kvar

Det finns fortfarande stora luckor i det vetenskapliga underlaget för rådgivning om kost vid diabetes som att:

• Det saknas långsiktiga jämförelser av möjligheten att hålla sig till olika kostråd vid diabetes.
• Det är brist på studier av personer med typ 1-diabetes
• Det vetenskapliga underlaget för att dra slutsatser om betydelsen av skilda kostalternativ för utveckling av diabeteskomplikationer från ögon, njurar och nerver är bräckligt eller saknas helt. Detsamma gäller effekter på patienternas upplevelser, exempelvis självupplevd hälsa och livskvalitet.
• Det saknas hälsoekonomiska beräkningar av vilka resurser som medföljer olika insatser för att ändra intag av mat och dryck.

David Finer

1. SBU. Pressmeddelande 2010-05-05
   
2. SBU. Mat vid diabetes – en systematisk litteraturöversikt