Den allmänna förvirringen om kostråd har bidragit till en kunskapsöversyn av SBU om mat vid diabetes. Den visar att lite mindre fett eller måttligt med kolhydrater har likvärdiga positiva effekter på vikten och långtidsblodsockret vid diabetes typ-2.
Bakgrunden till översikten har bland annat varit den sedan länge livliga diskussionen kring kostrekommendationerna vid diabetes. Det vetenskapliga underlaget för rekommendationerna har genomgående ansetts bräckligt, både för den konventionella diabeteskosten och för alternativen.
I januari 2008 aktualiserades frågan om evidensbasen för rådgivning sedan Socialstyrelsen i en tillsynsfråga friat ”GI-läkaren” Annika Dahlqvist, vilken anmälts för att ha gett ovetenskapliga kostrekommendationer.
Grundförutsättningarna för kostrekommendationer hade med tiden gradvis förändrats därför att överlevnadstiden för diabetiker kraftigt förlängts, det tillkommit egenkontroller och nya läkemedel. Dessutom hade den svenska folkkosten stöpts om under inflytande av influenser från bland annat USA och medelhavsländerna.
I samband med de nyligen uppdaterade nationella riktlinjerna för diabetesvården hade Socialstyrelsen inga möjligheter att också gå igenom kostsidan. Därför beslöt SBU:s nämnd i mitten av 2008 att tillsätta en expertgrupp för att göra en systematisk litteraturöversikt över det vetenskapliga underlaget för kostrekommendationer till vuxna personer med diabetes.
Granskningsuppdraget har också omfattat personer med nedsatt glukostolerans liksom evidens för olika drycker. Däremot ingår inte den omfattande vetenskapliga litteraturen om primärprevention och inte heller specifika kosttillskott eller kostersättningar som proteinpulver och sötningsmedel.
Enligt SBU-rapporten finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att rekommendera personer med diabetes att äta grönsaker, baljväxter och fisk, vilket kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom och kanske också dödligheten. Däremot går det inte att säga något om råd om fullkornsprodukter och fettmängd.
Genomgången visar likvärdiga positiva effekter på vikten och långtidsblodsockret av att minska lite på fettet eller äta en måttlig mängd kolhydrater vid diabetes typ-2.
Däremot återstår frågan om hur kost med extremt lite kolhydrater men mycket fett påverkar personer med diabetes. Här saknas studier av tillräckligt hög kvalitet och studier med lång uppföljningstid som kan visa om det finns risker och följdsjukdomar.
Det finns fortfarande stora luckor i det vetenskapliga underlaget för rådgivning om kost vid diabetes som att:
David Finer
Senast ändrad