Det behövs mer forskning om hur och i vilken grad systemen förbättrar patientens vård och säkerhet, snarare än fler studier om förändringar i läkares förskrivningsvanor. Det skriver experter vid före detta Läkemedelscentrum, numera Medicinskt Kunskapscentrum (MKC) i ett nyutkommet bokkapitel.
Innehållet i alla system för beslutsstöd består av kunskapsdatabaser som exempelvis interaktionsdatabasen Sfinx, ”Läkemedel och forsterskador ”med flera. I ett kapitel i boken Decision Support Systems beskriver 9 forskare och andra experter vid Medicinskt Kunskapscentrum olika faser i en kunskapsdatabas ”livscykel”: utveckling, kvalitetskontroll, medicinsk förvaltning och underhåll, leverans till vårdgivarna, genomförande och utvärdering.
För varje fas definierar författarna kritiska framgångsfaktorer att ta hänsyn till. Kunskapsdatabaser måste tillgodose och skräddarsys efter användarnas behov. Innehållet bör inriktas på vad som är praktiskt användbart i kliniken snarare än försöka täcka in ett helt medicinskt vetenskapsområde.
Riktlinjer erfordras så att kunskapsdatabaser kan användas inom olika journalsystem och i olika länder. Integrationen av kunskapsdatabaser i system för beslutsstöd måste kvalitetssäkras. Det måste finnas ett administrativt system för att handskas med avvikelser som beror på systemet eller dess innehåll.
Även om många studier har visat att läkares prestanda förbättras av tillgången till system för beslutsstöd, vet vi fortfarande för lite om exakt när och hur som detta optimalt kan ske. Det saknas också studier av hur användningen av systemen verkligen påverkar hälsorelaterade utfall på patientnivå (outcomes). Det behövs mer forskning om hur och i vilken grad systemet förbättrar patientens vård och säkerhet, snarare än fler studier om förändringar i läkares förskrivningsvanor, skriver experterna i sin sammanfattning.
När system för beslutsstöd införs måste personalen samtidigt utbildas om systemen ska kunna framgångsrikt tillämpas och bli accepterade. Om ovanstående villkor uppfylls, kommer kunskapsdatabaser och beslutsstöd att fungera som användbara verktyg för den upptagne klinikern när han/hon handhar patientens läkemedelsbehandling, avslutar experterna.
David Finer
Senast ändrad