Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Premiär för riktlinjer om förebyggande hälsovård

Premiär för riktlinjer om förebyggande hälsovård

Publicerat 2010-10-15

Socialstyrelsen publicerar för första gången riktlinjer för förebyggande hälsovård. Vården ska ge mer individanpassade råd mot ohälsosamma levnadsvanor.

– Utvecklingen med betoningen på snabba besök och bristen på incitament för förebyggande arbete arbetar tyvärr inte direkt för Socialstyrelsens riktlinjer, kommenterar Jan Hasselström, distriktsläkare och ordförande i Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för allmänmedicin.

I Sverige beror 20 procent av all funktionsnedsättning och alla för tidiga dödsfall på våra ohälsosamma levnadsvanor i samband med tobak, alkohol, kost och motion.Varannan svensk kvinna och två tredjedelar av männen mellan 16 och 84 år tycker själva att de har ohälsosamma levnadsvanor, enligt uppgifter från Socialstyrelsen.

Prevention inte prioriterat

Hälso- och sjukvårdslagen från 1982 föreskriver att den som vänder sig till hälso- och sjukvården när så är lämpligt ska få upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Men trots den stora sjukdomsbördan och denna lagstiftning prioriteras inte det preventiva arbetet inom vården. Det har ingen självklar ställning, konstaterar Socialstyrelsen. Stora variationer råder också i praxis mellan olika landsting och mellan vårdenheter.

– Det finns inget tillfälle då man är så villig att ändra sina levnadsvanor som när man träffar sin läkare. Därför måste sjukvården satsa mer på att stödja människor att äta nyttigare, sluta röka, minska sin alkoholkonsumtion och röra på sig mer, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör i ett uttalande.

Den preliminära versionen av de nationella riktlinjerna innehåller 132 evidensbaserade rekommendationer. För varje rekommendation har Socialstyrelsen angett vilken åtgärd som ger bäst nytta för respektive levnadsvana i förhållande till andra åtgärder.

Gränsen mellan individ och vård

I praktiken är det inte helt oproblematiskt att förverkliga intentionerna bakom riktlinjerna, tror Jan Hasselström, distriktsläkare på Storvretens vårdcentral och ordförande i expertrådet för allmänmedicin. Rådgivning tar tid, som måste balanseras mot insatser för andra angelägna patientärenden. Det kan också vara svårt att tydligt skilja på individens och vårdens ansvar.

– Många patienter söker ju i uppgivenhet över en svår livssituation, och då ger sig ofta ett stort antal symtom och tecken tillkänna. Det är läkarens uppgift att varsamt och lyhört sortera, tolka och förklara. En hel del av detta ligger ju också på individen att ta tag i – var går gränsen för sjukvården? En viktig fråga som vi på vårdcentralerna måste tampas med, samtidigt som det redan finns brister i omhändertagandet av den ökande andelen allvarligt sjuka och äldre hemsjukvårdspatienter, säger Jan Hasselström, distriktsläkare och ordförande i expertrådet för allmänmedicin.

Rådgivning i tre nivåer

Grunden för alla sjukdomsförebyggande åtgärder i riktlinjerna är någon form av rådgivning om levnadsvanan. Rådgivningen indelas i tre nivåer – kort rådgivning, rådgivning och kvalificerad rådgivning. Indelningen bygger
på flera aspekter, som rådgivningens struktur, innehåll och omfattning. Alla övriga åtgärder i riktlinjerna – till exempel nikotinläkemedel eller stegräknare – sker i tillägg till någon form av rådgivning. Socialstyrelsen rekommenderar generellt rådgivning eller kvalificerad rådgivning framför kort rådgivning.

– I Sverige löper till exempel 850 000 dagligrökare en kraftigt ökad risk för att drabbas av sjukdom och förtida död. Att erbjuda den här gruppen kvalificerad rådgivning så att de slutar röka vinner både de enskilda personerna och samhället på, säger professor Lars Weinehall, Umeå, som lett arbetet med att ta fram rekommendationerna, i ett pressmeddelande.

För systematiskt preventivt arbete krävs att vården dokumenterar och gör uppföljningar. Därför har Socialstyrelsen tagit fram 11 nationella indikatorer, men fler kan behövas. Idag saknas också datakällor för att kontinuerligt följa indikatorerna på nationell nivå.

David Finer

Källa:
  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

  2. Socialstyrelsen. Stor satsning mot ohälsosamma levandsvanor. Pressmeddelande 2010-10-12

Senast ändrad 2019-07-22