Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / EU värderar risken för NSF vid bruk av gadoliniumkontrastmedel

EU värderar risken för NSF vid bruk av gadoliniumkontrastmedel

Publicerat 2011-03-02

– Det finns ett klart samband mellan gadoliniumkontrastmedel (GD) och nefrogen systemisk fibros (NSF). Men patienter med normal njurfunktion löper ingen risk, säger professor Peter Aspelin, ordförande i expertrådet för radiologiska läkemedel.

EU har nu värderat risken för att utveckla NSF vid användning av kontrastmedel med gadolinium (GD). NSF kännetecknas av att bindväven i huden blir förtjockad och hård. Det kan ibland leda till kontrakturer och orörlighet i leder. Andra organ som lungor, lever, muskler och hjärta kan också drabbas. Tillståndet är livshotande.

Enligt professor Peter Aspelin, överläkare vid Radiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, har sjukdomen NSF varit känd i omkring 10 år, och frågan om ett samband med Gd-kontrastmedel är av ännu färskare datum. Men diskussionen om saken har varit livlig, både i professionella kretsar och i medierna. Forskningsmässigt har mycket gjorts för att förhindra gadoliniuminducerad NSF.

Risk vid nedsatt njurfunktion

– Risken är störst om man ger gadoliniumkontrastmedel till patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion. Den har också varit mest vanligt förekommande när man har gett höga kontrastmedelsdoser för undersökningar, exempelvis för angiografi med MR, säger Peter Aspelin. Med kraftigt nedsatt njurfunktion menar han mindre än 30 eller till och med mindre än 15 ml/min/1,73 m2 kroppsyta i GFR.

Råd till hälso- och sjukvårdspersonal

EU delar in GD-kontrastmedlen i tre riskgrupper med avseende på NSF:

  • Hög risk: Omniscan (gadodiamid), Optimark (gadovesetamid) och Magnevist (gadopentetsyra)
  • Medelhög risk: MultiHance (gadobensyra), Primovist (gadoxetinsyra) och Vasovist (gadofosveset)
  • Låg risk: Gadovist (gadobutrol), ProHance (gadoteridol) och Dotarem (gadotersyra)

På Läkemedelsverkets webbsida ges råd till hälso- och sjukvårdspersonal om hur man minskar riskerna i form av en sjupunktslista för varje risknivå [1].

Få fall i Sverige

– Sedan risken blivit känd finns såvitt jag vet inga rapporterade fall i litteraturen de senaste två åren. Det verkar alltså som att vi har fått ”bukt” med tillståndet under förutsättning att man är observant. I Sverige finns dessutom endast något enstaka fall beskrivet, vilket tyder på att vi varit betydligt försiktigare med att använda Gd-kontrastmedel på patienter med nedsatt njurfunktion jämfört med vissa andra länder, kommenterar Peter Aspelin.

Lite känt bland allmänläkare

– Tillståndet är sannolikt ganska lite känt bland allmänläkare, men det anses att patienter med normal njurfunktion inte löper någon risk alls att få detta tillstånd (i varje fall finns inget rapporterat). Däremot är njurmedicinare och transplantationsenheter väl medvetna om tillståndet, och de röntgenkliniker som undersöker patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion är också väl informerade och agerar utefter de riktlinjer som finns, säger Peter Aspelin.

David Finer

Källa:
  1. Läkemedelsverket Kontrastmedel med Gadolinium och risk för nefrogen systemisk fibros NSF Nyhet 2011-02-11

Senast ändrad 2018-01-05