Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Fördel Sfinx i Läkemedelsverkets jämförelse av interaktionstjänster

Fördel Sfinx i Läkemedelsverkets jämförelse av interaktionstjänster

Publicerat 2011-07-06

Interaktionstjänsten Sfinx har flera fördelar framför interaktionsmodulen i EES enligt en bedömning som gjorts av Läkemedelsverket på uppdrag av regeringen.

Tidigare har regeringen bestämt att apotekens expeditionsstöd EES (Elektroniskt Expertstöd) också skulle ut i hälso- och sjukvården. Men när Läkemedelsverket nu på regeringens uppdrag jämfört interaktionsmodulen i EES med interaktionstjänsten Sfinx (Swedish Finnish Interaction X-referencing), har verket förordat det senare.

EES förvaltas av Apotekens Service AB, medan Sfinx förvaltas av Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning vid SLL. Ett uppdrag för utredningen var att undersöka om systemen skulle kunna användas var för sig, integrerade eller sida vid sida som komplement inom hälso- och sjukvården.

Bättre träffsäkerhet

En jämförelse av systemens informationskällor visar att Sfinx täcker alla läkemedel på den svenska marknaden, medan EES (som bygger på substanser på den amerikanska marknaden) bara omfattar 71 procent av dessa. Därmed kan EES missa potentiellt viktiga interaktioner, medan Sfinx har bättre träffsäkerhet, konstaterar Läkemedelsverket.

EES baseras i huvudsak på substansgrupper, Sfinx å andra sidan på enskilda substanser. Till skillnad från EES innehåller Sfinx dessutom en del licensläkemedel, naturläkemedel, födoämnen och uppgifter om rökning.

Väl inarbetat

Interaktionerna i Sfinx klassificeras från A till D (allvarlighetsgrad) och 0 till 4 (dokumentationsgrad), ett system som är väl inarbetat inom vården och på apotek sedan 1970-talet. EES klassificeras enligt en amerikansk modell, som inte går att ändra eller anpassa till svenska förhållanden utan troligen kostsamma utbildningsinsatser.

Informationen presenteras på likartat sätt i båda systemen, men Sfinx ger fylligare information på svenska och tydligare källhänvisningar.

Av tekniska skäl går det knappas att integrera den ena interaktionsmodulen i den andra, anser Läkemedelsverket. Av kostnadsskäl är det heller inte motiverat att använda båda systemen parallellt.

Okänd praktisk skillnad

Verkets teoretiska jämförelse visar inte hur ofta Sfinx och EES kommer att ge olika resultat i klinisk praxis eller frekvensen av allvarligare skillnader. För att visa detta skulle det krävas en mycket stor studie, som ligger utanför ramen för den aktuella utredningen, skriver Läkemedelsverket.

I veckans nummer av Läkartidningen säger Mikael Rolfs, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik, att Läkemedelsverkets ställningstagande påskyndar behovet av att fastställa ett sista datum för när Sfinx ska vara integrerat i journalsystem generellt.

David Finer

Källa:
  1. Läkemedelsverket Nyheter 2011-06-17
  2. Jämförelse av interaktionsmodulerna i EES och Sfinx. Rapport från Läkemedelsverket 2011-06-14

Senast ändrad 2018-01-05