I dag på Världshälsodagen: Utan handling ingen behandling

Det får sägas höra till ovanligheterna att UI uttalar sig i hälsofrågor. Men resistensproblemet har också en utrikespolitisk dimension ”då den inbegriper traditionellt viktiga beståndsdelar för utrikespolitik, till exempel handel, bistånd, diplomati och säkerhet”, som Gunilla Reischl skriver.

Trots frågans allvar har den knappast toppat den internationella dagordningen. Senare i år väntas dock nya handlingsplaner från Världshälsoorganisationen, WHO och en amerikansk-europeisk arbetsgrupp som ska ändra på den saken.

Bioterrorism tog över

År 2001 lanserade WHO en rapport i ämnet, men frågan överflyglades snabbt genom 11 september-attackerna, då världen i stället fokuserade på hotet om bioterrorism.

Resistensfrågan kom i stället att drivas av aktörer som det internationella nätverket React med stark svensk ledning och dominerande Sidastöd. Sverige profilerade sig också under sitt EU-ordförandeskap genom att inte bara efterlysa försiktigare användning utan också nya och effektiva antibiotiska läkemedel.

”Det förefaller som WHO inte hade förmågan eller viljan att driva resistansfrågan under början av 2000-talet”, kommenterar Gunilla Reischl.

Fråga om WHO:s roll

Frågan är om WHO – en vetenskaplig, teknisk organisation ­– kan hantera en ledande roll som det är uppbyggt nu, skriver Gunilla Reischl. WHO har varit bättre på att utveckla normer än bindande regelverk. Organisationen har också dålig ekonomi och relativt få anställda.

Nya mediciner och samordningsinsatser i all ära men det gäller också att förändra individers beteende och satsa mer på prevention. Kan WHO åter ta täten och arbeta för förändrade normer i sammanhanget? undrar Gunilla Reischl avslutningsvis.

David Finer

1. Gunilla Reischl, Utrikespolitiska Institutet. Antibiotikaresistens – en global utmaning inför Världshälsodagen 7 april 2011. UI brief nummer 3 2011