Att hålla den samlade läkemedelslistan uppdaterad är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar med den. Riktlinjer från ordförandena för Sveriges läkemedelskommittéer (LOK) ger stöd, men kommunikationen mellan vårdgivarna behöver tydliggöras.
Riktlinjerna, vilka redovisas i en artikel i Läkartidningen [1], ger förslag till rutiner. I flera landsting har LOK:s riktlinjer antagits, om också i modifierad form, som landstingsrutin. Alla läkemedelskommittéer har ställt sig bakom.
I artikeln, som skrivits av allmänläkaren Mikael Lundborg, ordförande, Läkemedelskommittén Halland och disputerade beteendevetaren Pia Bastholm Rahmner, Medicinskt kunskapscentrum, föreslås att socialstyrelsen ska vidareutveckla LOK:s riktlinjer och utge anvisningar på området.
Läkemedelslistan är en elektronisk översikt som lagrar ordinationshistorik från både primärvård och sjukhuskliniker. Listan skapas via en läkemedelsmodul i ett gemensamt journalsystem eller via en applikation som hämtar data från olika journalsystem.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd säger att:
Aktuell forskning, utförd av bland andra Pia Bastholm Rahmner visar att läkare har olika uppfattningar om ansvaret den samlad läkemedelslista. Det finns därför behov av rutiner för hur man hanterar en sådan lista, så att patienterna får en säker och effektiv läkemedelsbehandling.
Som en del av sin doktorsavhandling år 2009 [2] publicerade Pia Bastholm Rahmner tillsammans med kollegor en intervjustudie med 20 allmänläkare på vårdcentraler i Stockholm. Den visade att läkarna uppfattar fem olika synsätt att se på ansvaret för förskrivning. Läkarna kunde växla mellan de olika synsätten beroende vilken patient de behandlade.
För att förstå läkemedelsrelaterade problem krävs förutom informationsöverföring att olika specialister diskuterar svårigheter med varandra, öka patientens förståelse för sin egen läkemedelsbehandling och att det utvecklas flexibla tekniska lösningar som stödjer en samsyn mellan läkare och patienter.
Ansvaret för läkemedelslistan behöver tydliggöras liksom hur kommunikationen ska ske mellan olika vårdgivare. LOK:s riktlinjer är en bra början, skriver författarna, som också efterlyser mer forskning om hur läkare förstår och hanterar ansvarsfrågan och om patientens medverkan i vården och sin egen läkemedelsbehandling.
David Finer
Senast ändrad