Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Läkemedelsanvändningen varierar kraftigt inom kriminalvården

Läkemedelsanvändningen varierar kraftigt inom kriminalvården

Publicerat 2011-07-20

Stora, omotiverade skillnader i läkemedelsanvändning mellan olika anstalter/häkten sticker ut i statistiken, när tolfte utgåvan av handboken för basläkemedel inom kriminalvården presenteras.

I en presskommentar säger kriminalvårdens medicinska rådgivare Lars Håkan Nilsson att behandlingen av frihetsberövade personer innebär ett utökat ansvar, eftersom de inte kan välja sin vårdgivare.

Deras hälsoläge är också betydligt sämre jämfört med normalbefolkningens. Hälften av intagna kvinnor har utsatts för svår fysisk och psykisk misshandel, och många har försökt att begå självmord. Integration och kontinuitet i vårdkedjan blir därmed ännu viktigare än annars.

Oftast vid oro/ångest

De vanligaste tillstånden som läkemedelsbehandlas är oro/ångest, sömnstörningar, depression, adhd, magkatarr, värk/smärta och hudproblem. Åtta av tio intagna är nikotinanvändare, tre av fyra intagna är beroende av alkohol eller droger, och lika många har en personlighetsstörning.

Hälften av de intagna har injicerat narkotika, var fjärde intagen har en funktionsnedsättning som adhd och en tredjedel är smittade med hepatit C.

Alla dessa hälsoindikatorer har konsekvenser för vården på anstalterna, till exempel i form av en tonvikt på kroniska tillstånd som högt blodtryck, diabetes och förebyggande folkhälsoarbete, kommenterar Lars Håkan Nilsson.

Stora skillnader

Något som sticker ut i läkemedelsstatistiken är stora, omotiverade skillnader mellan olika anstalter/häkten. Läkemedelskostnaderna på anstalterna varierar mellan som högst 3 636 kronor till som lägst 540 kronor per 100 intagna.

Motsvarande siffror för häkten är 3 258 respektive 995 kronor. Totalkostnaden för medicinhanteringen inom kriminalvården var 41,1 miljoner kronor 2010, varav 33,4 miljoner för läkemedel. Anmärkningsvärt är också att förskrivningen vid adhd ökat med 30 procent.

– En del skillnader kan förklaras med att anstalter har olika profilering. Annat kanske beror på gamla traditioner och vad enskilda läkare har för syn på läkemedelsutskrivning, säger Lars Håkan Nilsson.

Siffror för Stockholmsregionen

För Stockholmssregionens del redovisas statistik för fem anstalter (inom parentes nedan anges deras plats på listan över samtliga svenska anstalter mätt i DDD – definierade dygnsdoser - per 100 intagna och dygn): Färingsö (5), Österåker (8), Norrtälje (16), Beateberg (18) och Hall (19).

År 2010 minskade de totala läkemedelskostnaderna på anstalter och häkten med cirka tre miljoner kronor (åtta procent) jämfört med året innan. En förklaring är att kriminalvården gått över från traditionella dosettlådor till Apotekets apodossystem

Förbrukningen kan enligt Lars Håkan Nilsson minskas ytterligare, om anstaltsledningen och vårdpersonalen gemensamt analyserar hanteringen.

Handboken för basläkemedel inom kriminalvården publiceras vart tredje år.

David Finer

Källa:
  1. Kriminalvården.Sjukvård på anstalter och häkten mer enhetlig. Nyhet 2011-07-20

Senast ändrad 2018-01-05