Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Läkemedelsverket saknar lagstöd att agera mot kritiserad kampanj

Läkemedelsverket saknar lagstöd att agera mot kritiserad kampanj

Publicerat 2011-10-28

- Jag är mycket skeptisk till kampanjen och till att förskriva testosteron annat än på snäva indikationer, säger Mats Palmér, docent och överläkare samt ledamot i expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar apropå företaget Bayers aktuella mediekampanj ”Let’s talk balls” för att identifiera testosteronbrist.

Sedan en tid tillbaka bedriver läkemedelsföretaget Bayer en omfattande reklamkampanj via bland annat dags- och fackpress med budskapet att endast tio procent av alla män med hypogonadism eller testosteronbrist får någon diagnos eller behandling.

Via kampanjens nätsajt kan män fylla i ett frågetest om bland annat upplevd sexlust, energi, styrka, uthållighet och livsglädje med en uppmaning att kontakta läkare vid låga värden.

I Kanada har samma kampanj uppmärksammats av den kritiska gruppen kring Therapeutics Initiative, och läkare har skrivit till myndigheterna för att påtala riskerna med behandlingen. I Sverige har kampanjen väckt en livlig debatt på allmänläkarnas debattforum Ordbyte.

Anmält till Läkemedelsverket

Eva Andersén-Karlsson, Stockholms läns läkemedelskommittés ordförande har bett Läkemedelsverket att granska om kampanjen utgör olaglig marknadsföring till allmänheten. I brevet skriver hon att ”strategin kan medföra en enorm överbehandling med påtagliga risker”.

Läkemedelsverket svarade att de diskuterat frågan vid ett samrådsmöte inom marknadsföringstillsyn den 13 oktober 2011 men anser att det saknas lagstöd, i 21 § Läkemedelslagen (1992:859) och Läkemedelsverkets föreskrift (2009:6) om marknadsföring av humanläkemedel, för att verket ska kunna agera mot den här typen av aktivitet.

Med andra ord: kampanjen är enligt Läkemedelsverket inte att betrakta som marknadsföring till allmänheten i lagstiftarens mening.

Kritisk mot testet

Mats Palmér, ledamot i expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar, är kritisk till frågetestet.

– Det handlar i praktiken om en opportunistisk screening av en oselekterad population män med hjälp av ett olämpligt test för ett tillstånd vars kliniska relevans inte är fastställd, och för vilket eventuella effekter och bieffekter av substitutionsbehandling med testosteron inte är tillräcklig studerat, säger han.

Testosteron är självklart indicerat vid vissa tillstånd, påpekar Mats Palmér.

– Hos patienter med testosteronbrist på grund av påvisad sjukdom i hypofysen eller testiklarna är substitutionsbehandling med testosteron oftast indicerad och det kan även gälla patienter med låga testosteronnivåer sekundärt till behandling med morfinpreparat. Men för den stora grupp män i övre medelåldern med något låga testosteronnivåer, ofta sekundärt till bukfetma, är det i första hand livsstilsförändringar, inte hormonbehandling som behövs. Detta gäller åtminstone tills man i studier kan visa att långtidsbehandling med testosteron i denna patientgrupp har positiva effekter och är säker.

Bryter mot EU:s förbud

I en debattartikel på SvD:s Brännpunkt den 23 oktober skrev åtta allmänläkare, samtliga medlemmar i Svensk förening för allmänmedicin SFAM, kritiskt om kampanjen. De ansåg att kampanjen bryter mot EU:s förbud mot direktreklam till allmänheten av receptbelagda läkemedel samt utgör ett hot mot mäns hälsa genom att uppmuntra förskrivning av ett dyrt och potentiellt farligt preparat till ett stort antal friska män.

Huvudpunkterna i läkarnas argumentering är vidare:

  • Testet i reklamen är oseriöst och brännmärkt i internationella riktlinjer, eftersom de efterfrågade symtomen är så diffusa och vanliga
  • Dokumentationen om risker och nytta vid testosteronbehandling till friska män är bristfällig
  • Testosteronbehandling av friska män har oklara effekter på lång sikt. Riskerna för prostatacancer, hjärtkärlsjukdomar och psykiska biverkningar är påtaglig.

Bayers företrädare svarade två dagar senare att:

  • många män lider av testosteronbrist utan att veta om det
  • testosteron endast ska ges till män med fastställd brist, inte till friska
  • information aldrig kan vara ett hälsohot
  • formuläret inte är till för att ställa diagnos utan för att uppmuntra män med självdefinierade symtom att söka läkare.

Läkemedelsstatistiken för Stockholms län visar att försäljningen av testosteronpreparat stigit och allmänläkare rapporterar anekdotiskt en viss ökning av förfrågningar från män på testosteron i primärvården.

David Finer

Källa:
  1. Jan Håkansson, Bertil Hagström, Anders Hernborg, Josabeth Hultberg, Andreas Kasemo, Karin Lindhagen, Fredrik Settergren, Robert Svartholm. Reklamkampanj hotar mäns hälsa. Svenska Dagbladet. 2011-10-23
  2. Ingalill Hyltander, Måns Edlund. Information är aldrig ett hot mot hälsan. Svenska Dagbladet. 2011-10-25

Senast ändrad 2018-01-05