Vi ska inte dra våra äldsta över en kam vad gäller läkemedelsanvändning. Det visar en studie av svenska åldringar 80–109 år från Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som publicerats i tidskriften Age and Ageing.
Bakgrunden till studien var den snabba ökningen av de allra äldsta utan en motsvarande kunskapsökning om deras läkemedelsanvändning. Syftet med studien, som gjordes vid Aging Research Center, Karolinska Institutet var att jämföra läkemedelsanvändningen under tre månader 2008 bland seniorer över 100 år med användningen bland seniorer 80–99 år gamla.
– Studien är relativt unik då den innehåller en stor och förhållandevis oselekterad grupp 100-åringar. Det är en åldersgrupp som studerats förhållandevis lite och som är svår att nå i forskningen, eftersom de ofta har drabbats av ohälsa, säger doktoranden Jonas Wastesson.
I studien ingick 383 878 individer 80–89 år, 76 584 som var 90–99 år och 1 672 personer 100 år och äldre. Data hämtades från Läkemedelsregistret och Socialtjänstregistret.
Studien visade skillnader mellan åldersgrupperna i läkemedelsanvändning. De allra äldsta seniorerna (över 100 år gamla) använde mer analgetika (både lätta smärtstillande och opioider), hypnotika/sedativa och anxiolytika än de yngre, som istället använde mer antidepressiva. Vidare använde den äldsta åldersgruppen mer loopdiuretika men mindre betablockerare och ACE-hämmare än de yngre seniorerna.
I genomsnitt använde de undersökta seniorerna 5–6 läkemedel.
Det är oklart om den högre användningen av analgetika hos dem över 100 år speglar en faktiskt ökad smärtförekomst eller ett ökat palliativt angreppssätt i smärtbehandlingen.
Ett viktigt fynd var att individer över 100 år inte tycks förskrivas hjärt-kärlläkemedel enligt riktlinjer i samma utsträckning som yngre äldre. Det återstår dock att undersöka om detta är en ålders- eller kohorteffekt.
David Finer
Senast ändrad