Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Uppskattad databas om läkemedel och fosterskador fyller 10 år

Publicerat 2011-06-15

En av Janusinfos mest använda och uppskattade tjänster – Läkemedel och fosterskador – firar tio år i sommar. Den kommer i höst ut i tolfte upplagan och användningen ökar. Ett nytt gränssnitt, tillgång till informationen direkt via journalsystemen och bättre anpassning av innehållet till kliniska rekommendationer är under utveckling.

Källan tillhandahåller bedömningar av riskerna för fostret när mamman använder olika läkemedel under graviditet. Alla godkända preparat i Sverige och ett stort antal licenspreparat omfattas, totalt cirka 1 200 substanser. Texterna är utformade för att ge så konkret vägledning som möjligt och kan med fördel läsas tillsammans med patienten.

Motverka obefogad rädsla
Ett viktigt syfte med källan är att motverka obefogad rädsla för fosterskador och att säkerställa att gravida med kroniska sjukdomar får nödvändig behandling. För en majoritet av läkemedlen finns till exempel ett råd om exponering innebär att graviditetens fortsatta handläggning bör diskuteras. Även om rekommendationen att överväga abort är mycket ovanlig, är detta den kanske vanligaste frågan hos kvinnor som använt läkemedel innan de vet att de är gravida.

Tjänsten togs fram då det är svårt att hitta kortfattad, konsistent, kliniskt direkt användbar information. Fasstexterna ger till exempel ofta komplicerade budskap för och emot som kan verka förvirrande. För ett betydande antal substanser är graviditetsklassen i Fass dessutom olika för samma substans beroende på vilken tillverkare som säljer preparaten.

Analyser av det Medicinska födelseregistret
Informationen i databasen Läkemedel och fosterskador bygger i stor utsträckning på det svenska Medicinska födelseregistret som ger unika möjligheter att studera samband mellan exponering för olika läkemedel tidigt i graviditeten och graviditetsutfall. Vid sidan av födelseregistrets uppgifter vägs den vetenskapliga litteraturen in i värderingarna.

I dagsläget är dock källan inte lika omfattande när det gäller exponering under sen graviditet och perinatal påverkan. Ett generellt problem vid forskning inom området är att skilja på om fosterpåverkan beror på läkemedel eller på moderns sjukdom. I stor utsträckning saknas också kunskap om effekterna av kombinationsbehandling och om CNS-påverkan hos barnen på längre sikt.

Kliniska experter granskar
Läkemedel och fosterskador är utarbetad av professor Bengt Källén och docent Karin Källén vid Tornbladinstitutet, Lunds universitet i samarbete med dåvarande Läkemedelsenheten i Stockholms läns landsting. Källan publicerades på Janusinfo första gången sommaren 2001. I och med uppdateringen år 2009, har Karin Källén tagit över som författare tillsammans med Birger Winbladh, professor i pediatrik.

Nytt är också att kliniska experter inom olika områden granskar texterna och säkerställer att de inte ger motsägelsefulla budskap jämfört med handläggningen i vården. Det sker via ett nätverk av specialister som har utsetts av svenska läkaresällskapets sektioner. Sedan tidigare finns också en vetenskaplig referensgrupp som träffas regelbundet för att diskutera bland annat innehåll och vidareutveckling.

På väg in i Janusfönster

Framöver kommer ett nytt gränssnitt av källan på www.janusinfo.se och den förbereds för att integreras i journalsystemens läkemedelsmoduler. Ännu så länge kommer graviditetsinformationen i journalverktyget Janusfönstrer från Fass, men det ska alltså bli samma källa som på Janusinfo. För att automatisk generera signaler vid elektronisk förskrivning delas alla substanser in i en av tre klasser baserat på risknivå. Uppdelningen är dock ganska svår och gränsdragningen kan ofta diskuteras.

Alla landsting betalar
Användningen av källan har stadigt ökat under åren och idag utförs ungefär 8 000 sökningar i databasen per månad, figur 1. Den används över hela landet i proportion till hur befolkningen fördelar sig och finansieras numera gemensamt av alla landsting via SKL. Ungefär tio procent av besökarna befinner sig utomlands och källan är standardreferens för läkemedelsinformationscentralerna samt vid produktionen av liknande informationstjänster i de nordiska länderna. Läkare är de största användarna och står för ungefär hälften av besöken. Bland dem är gynekologer vanligast följda av allmänmedicinare och barnläkare.

Fig. 1. Antal sökningar i databasen per månad.

Fig. 1. Antal sökningar i databasen per månad.

De substanser som orsakar mest bryderi i samband med graviditet har varit ungefär desamma sedan starten (figur 2).

Fig. 2. Läkemedel som generar flest sökningar.

Fig. 2. Läkemedel som generar flest sökningar.

Antidepressiva, vars säkerhet under graviditet har debatterats flitigt i media, hör till dem. I takt med att nya behandlingar introduceras och förbättrar prognosen för kvinnor med kroniska sjukdomar, kommer efterfrågan på information om läkemedels fosterpåverkan sannolikt att öka.

Användarna om källan "Läkemedel och fosterskador"

”Den hjälper mig jättemycket. Jag kan lugna oroliga patienter mycket bättre än med Fass och använder den minst någon gång i veckan.”
Ulrika Sjöstrand, barnmorska, Luna MVC, Södertälje

”Jag använder den återkommande i mitt praktiska mottagningsarbete. Den är ett bra hjälpmedel för att snabbt kunna ge adekvat information till patienterna kring deras läkemedel i samband med graviditet. Informationen är väl underbyggd och nyanserad.”
Karin Hellgren, reumatolog, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

”Jag använder mest Fass men går till Janusinfo när jag är tveksam. Informationen fungerar mestadels bra och om den var lättare att hitta, skulle jag gå till Janus direkt. Det skulle vara bra att komma åt den i journalen, t ex via en ikon."
Parvaneh Rajaei, gynekolog, Södertälje sjukhus

"En lättillgänglig och trovärdig källa till information om ett svårt ämne."
Mats Adler, psykiater, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Ulrika Nörby

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad