Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Databas om läkemedels fosterpåverkan internationellt uppmärksammad

Databas om läkemedels fosterpåverkan internationellt uppmärksammad

Publicerat 2012-10-03

Databasen Läkemedel och fosterpåverkan är en ofta anlitad källa till information om olika substansers eventuella teratogena effekter. I Sverige föds omkring 100 000 barn per år och varje år görs nästan lika många (cirka 96 000) sökningar i databasen. I en artikel i tidskriften European Journal of Clinical Pharmacology beskrivs metodik och användning.

Läkemedel och fosterpåverkan är en icke-kommersiell, fritt tillgänglig databas, som tillhandahåller bedömningar av eventuell fosterpåverkan av läkemedelssubstanser. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting ansvarar för tjänsten, som startade år 2001.

Databasen bygger på information från det svenska Medicinska födelseregistret i kombination med tillgänglig vetenskaplig litteratur. Texterna skrivs av en reproduktionsepidemiolog och en specialist i neonatologi tillsammans med en apotekare.

Över 1 000 substanser

För närvarande omfattas cirka 1 250 substanser. Av dessa är runt 200 licensläkemedel eller läkemedel som har utgått och som därmed inte finns med i Fass.

Substanserna delas in i tre klasser, där 1 innebär att läkemedlet kan användas utan risk vid graviditet. Klass 2 innebär att det finns viktig information att ta del av. Erfarenheterna kan vara begränsade eller läkemedlet kanske i sällsynta fall ger en måttligt förhöjd teratogen risk. Läkemedel i klass 3 kan innebära en betydande risk för fostret.

Informationen om substanserna inkluderar tydliga råd om hur olika situationer bör hanteras. Ett vanligt exempel är att en kvinna använt ett läkemedel utan att känna till att hon var gravid. Kvinnan kan ofta lugnas, eftersom det i majoriteten av alla fall inte finns skäl att överhuvudtaget diskutera att avbryta graviditeten. Ibland ger databasen praktiska råd om till exempel ultraljudsundersökning eller observation efter födseln.

Finns utvecklingsmöjligheter

Områden som databasen behöver kompletteras ytterligare med är fosterpåverkan vid läkemedelsbehandling under senare delen av graviditeten och perinatala effekter. Den innehåller inte heller behandlingsrekommendationer vid olika diagnoser, vilket skulle kunna underlätta vid val av läkemedel till en gravid kvinna.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Nörby U, Källén K, Eiermann B, Korkmaz S, Winbladh B, Gustafsson LL. Drugs and Birth Defects: a knowledge database providing risk assessments based on national health registers. Eur J Clin Pharmacol. 2012 Sep 26. [Epub ahead of print] PubMed

Senast ändrad 2019-07-04