Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Lågdos ASA minskade kognitiv försämring i svensk studie

Lågdos ASA minskade kognitiv försämring i svensk studie

Publicerat 2012-10-30

Lågdos acetylsalicylsyra (ASA) minskade graden av kognitiv försämring något hos 70–92-åriga kvinnor med en hög kardiovaskulär risk.

Den prospektiva populationsbaserade kohortstudien från Göteborgs universitet inkluderade 681 kvinnor varav 489 kunde följas upp efter fem år.

Bättre kognitiv förmåga

En psykiatrisjuksköterska uppskattade den kognitiva förmågan med Mini-mental state-test (MMT) och andra tester som namngivningsförmåga och ordminne, vid inklusion samt efter fem år. MMT utgörs av en 30-gradig skala, där minskade poäng innebär försämring. MMT hade vid femårsuppföljningen minskat med -0,95 för kvinnor som inte använde ASA och -0,33 för de 16 procent som använde ASA både år 2000 och år 2005 (p=0,028). Övriga tester visade inte någon statistisk skillnad.

Under studietiden drabbades 41 kvinnor i studien av demens, men där syntes inte någon skillnad beroende på ASA-användning.

Ökat blodflöde

Mekanismen bakom att ASA skulle minska den kognitiva försämringen är inte klarlagd. En teori är ett ökat cerebralt blodflöde genom minskad trombocytaggregation.

Medicinering med ASA är förknippat med en ökad blödningsrisk (se referens nedan), men i den här studien förekom inte några blödningar och det var inte någon högre risk för magsår i den ASA-behandlade gruppen. Dock är studiepopulationen sannolikt för liten för att säkert påvisa en ökad blödningsrisk, även om en sådan finns.

– Det är inte osannolikt att ASA i den åldergrupp som studerades minskade andelen vaskulära lesioner. MRT av hjärnan för att kartlägga förekomst av vaskulära lesioner hade varit intressant. Vissa uppskattar att en av tre vaskulära lesioner ger symtom (i form av stroke) och multiinfarkt demens är en mycket vanlig orsak till kognitiv svikt/demens hos äldre. Som man påpekar i studien är biverkningssidan mycket intressant eftersom de flesta ASA studier har visat på ökad risk för hjärnblödningar jämfört med placebo, dessutom tillkommer alla andra blödningar, säger Mia von Euler, överläkare, Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset.

Felkällor finns

Eftersom det är en observationell studie kan förekomsten av olika typer av bias, inklusive confounding inte uteslutas. De som behandlades med ASA vid inklusion var i högre utsträckning kärlsjuka och hade ett lägre MMT jämfört med de utan ASA. De kan även ha behandlats med andra läkemedel i större utsträckning, såsom statiner och blodttryckssänkare, vilket man inte berör i studien. Det finns också en risk att MMT-poängen påverkades av att både patienter och bedömare kände till om patienten hade ASA eller inte. I synnerhet eftersom skillnaden i poäng är liten måste resultaten tolkas med försiktighet.

– Av naturliga skäl har varken patienter eller de som utvärderat de kognitiva testerna varit blindade för exponeringen (ASA-behandling). Med tanke på den blygsamma skillnaden i MMT som uppmättes, knappt en poäng av 30 på fem år, så kan nog den öppna studiesituationen spelat in. Även på biverkningssidan finns det tolkningssvårigheter. Det är svårt att göra sig en uppfattning om huruvida man i verkligheten får betala med ökad risk för allvarliga blödningar, för att få den lilla effekten på kognitionen, säger Pauline Raaschou, biträdande överläkare, Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset.

I Kloka Listan rekommenderas ASA inte som primärpreventiv behandling utan manifest aterosklerossjukdom.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. De Berardis G, Lucisano G, D'Ettorre A, Pellegrini F, Lepore V, Tognoni G et al. Association of aspirin use with major bleeding in patients with and without diabetes. JAMA. 2012 Jun 6;307(21):2286-94. Pubmed
  2. Kern S, Skoog I, Ostling S, Kern J, Börjesson-Hanson A. Does low-dose acetylsalicylic acid prevent cognitive decline in women with high cardiovascular risk? A 5-year follow-up of a non-demented population-based cohort of Swedish elderly women. BMJ Open. 2012 Oct 3;2(5). Pubmed

Senast ändrad 2018-07-31