Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Läkemedelsberoende dolt problem med god prognos

Läkemedelsberoende dolt problem med god prognos

Publicerat 2012-05-14

– Läkaren bör informera patienten om att beroende eventuellt kan uppstå vid användning av hypnotika, sedativa och analgetika, säger överläkare Britt Vikander, en av grundarna bakom TUB-enheten vid Beroendecentrum i Stockholm i en intervju i läkemedelskommitténs tidskrift Evidens nr 2/12.

TUB (Terapi Utvärdering Beroendeframkallande läkemedels)-enheten startade 1985 som ett projekt, men är idag sedan länge etablerad och har fått flera efterföljare. Britt Vikander har inte tröttnat på att bekämpa problemet med läkemedelsberoende.

– Många kanske tycker att det redan har skrivits och pratats mycket om läkemedelsberoende, men det kommer hela tiden nya generationer, och uppdraget att upplysa och förebygga tar aldrig slut, säger hon.

Dolt problem

Läkemedelsberoende är fortfarande ett dolt problem. Det beror dels på okunskap och bristande tidig upptäckt, dels på att vissa beroendeframkallande läkemedel redan i terapeutisk dos kan ge beroende.

Aktuella läkemedel för missbruk och beroende är sedativa, hypnotika (särskilt bensodiazepiner) och opiatanalgetika. Blandmissbruk är vanligt mellan dessa läkemedelsgrupper och narkotika, androgena steroider och alkohol. Nytt är en större fokus på värktabletter, som kan ge opiatliknande abstinensbesvär.

Prognosen vid läkemedelsberoende har förbättrats genom en integrerad behandling med långsam, individuellt anpassad nedtrappning, psykosocialt stöd och hjälp till rehabilitering. Patienten kan behöva stöd upp till ett år eller längre efter att beroendet brutits.

Att känna igen beroende

Hur ska vårdgivaren känna igen ett begynnande beroende? Effekten av medicinen på symtomen blir svagare eller kortvarigare, och utsättningssymtom uppträder, när medicinen minskas eller avslutas.

– En varningssignal är om man har använt medlen regelbundet längre än fyra till sex veckor, då finns risk för beroende, säger Britt Vikander.

Risken för tillvänjning efter behandling med bensodiazepiner tycks öka med långa behandlingstider och hög dosering, och för opiatläkemedel med kort halveringstid och snabbt anslag. Britt Vikander menar att svenska läkare är duktiga på att känna igen bensodiazepinmissbruk och försöker vara restriktiva.

– Det finns en missuppfattning om att alla missbrukare manipulerar och ljuger. Men jag anser att man ska tro gott om patienterna. Det viktigaste är att förmedla hopp, att det finns kvalificerad hjälp att få inom primärvården och mottagningarna inom Beroendecentrum, Stockholm.

David Finer

Källa:
  1. Stockholms läns landsting. Regionalt Vårdprogram. Läkemedelsberoende. Lugnande mediciner, sömnmedel och smärtstillande läkemedel 2004

Senast ändrad 2018-01-08