Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Marginell tilläggseffekt med högdos statiner

Marginell tilläggseffekt med högdos statiner

Publicerat 2012-10-08

Högre dos statin jämfört med lägre ger en marginell minskning av hjärt-kärlhändelser. Nyttan måste också vägas mot en ökad biverkningsrisk. Så kommenterar SBU resultatet av en stor metaanalys av kolesterolsänkningens effekt och säkerhet.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har analyserat och kommenterat en metaanalys gjord av Cholesterol treatment trialist's collaboration om effekt och säkerhet av LDL-kolesterolsänkning med statiner.

26 studier med 170 000 patienter

Totalt ingick 26 randomiserade kliniska prövningar med uppemot 170 000 patienter (27 procent kvinnor). Fem av studierna jämförde mer och mindre intensiv statinbehandling och resten av studierna statinbehandling mot kontroll (placebo eller ingen behandling).

I de 21 studier där olika statiner jämförts med kontroll minskade LDL-kolesterolvärdet genomsnittligt med 1,07 mmol/l. Förekomsten av hjärt-kärlhändelser inklusive revaskularisering minskade från 3,6 procent till 2,8 procent per år. Högdos jämfört med normaldos statin sänkte LDL ytterligare 0,51 mmol/l och minskade den relativa risken att drabbas av hjärt-kärlhändelser med 15 procent, från 5,3 till 4,5 procent per år. Biverkningarna var dosberoende.

Metaanalysens slutsatser

  • Ytterligare reduktion av LDL-kolesterolnivån ger en ytterligare minskning av allvarliga kardiovaskulära händelser.
  • För varje 1 mmol/l reduktion av LDL-kolesterolnivån får cirka 20 procent en minskning av hjärt-kärlhändelser (vid låga utgångsvärden för LDL-kolesterol var effekterna osäkra).
  • Det finns inte ett LDL-kolesteroltröskelvärde under vilket det inte lönar sig att sänka ytterligare. Detta skulle innebära att en sänkning av LDL kolesterol i storleksordningen 2–3 mmol/l skulle reducera hjärtkärlrisken med 40–50 procent.

SBU:s bedömning

Sigurd Vitols, professor, sakkunnig vid SBU, kommenterar att resultatet stöder en marginellt bättre effekt av högre jämfört med lägre dos statin avseende minskad hjärtkärldödlighet, samt reduktion av insjuknande i hjärtinfarkt, revaskularisering och stroke på grund av blodpropp. SBU:s kommentar har granskats av Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi, Karolinska Solna och ordförande i expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar samt Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning, Lunds universitet.

Nyttan med ytterligare dosökning/LDL-kolesterolsänkning måste dock noggrant vägas mot den ökade risken för biverkningar som muskelskador. Metaanalysen tillåter ingen säker slutsats om en viss statin är säkrare än någon annan, och biverkningarna kan ha underskattats så som flera studier genomförts.

SBU påpekar också ett kliniskt behov av att utvärdera om behandling med statiner och andra lipidsänkande läkemedel bör styras av målvärden för LDL-kolesterol, eller om man ska använda doser som har dokumenterad effekt på kliniskt viktiga utfallsmått enligt de stora kliniska prövningarna.

Behandling med statiner för att förebygga en ny hjärtkärlrelaterad händelse, sekundärprevention, är etablerad och ges högsta prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. Nyttan vid primärprevention är mer diskutabel och behandling ska ges med hänsyn tagen till patientens absoluta risk när olika riskfaktorer vägs samman.

David Finer

Källa:
  1. Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaboration. Efficacy and safety of more intensive lowering of LDL cholesterol: a meta-analysis of data from 170 000 participants in 26 randomised trials. Lancet. 2010;376(9753):1670–81. Pubmed
  2. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Mer intensiv sänkning av LDL-kolesterol – effekt och säkerhet. 2012-04-03

Senast ändrad 2019-07-04