Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Öppna jämförelser visar på ojämn läkemedelsbild

Öppna jämförelser visar på ojämn läkemedelsbild

Publicerat 2012-12-12

I rapporten över öppna jämförelser inom vården visar nästan alla indikatorer som speglar överlevnad eller död på en positiv utveckling. Utvecklingen på läkemedelsområdet är inte lika entydig.

Rapporten innehåller resultat för 169 indikatorer år 2011 och är den sjunde i serien Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat. Serien ges ut av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gemensamt.

I årets rapport presenteras trender på nationell nivå för flera av indikatorerna. Utvecklingen över tid för de enskilda landstingen kommer att behandlas i en egen rapport som publiceras vintern 2013.

Oförändrad polyfarmaci

Indikatorn polyfarmaci är sedan 2010 en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Andelen 80 år och äldre som hade tio eller fler läkemedel i befolkningen var 12,3 procent (13,3 procent kvinnor, 10,6 procent män), i princip oförändrat från året innan, motsvarande omkring 60 000 personer. Stockholms län låg ungefär som riksgenomsnittet.

Färre D-interaktioner

Läkemedelsinteraktionerna baseras i år för första gången på interaktionsdatabasen Sfinx, som förvaltas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Analysen omfattar som tidigare läkemedelsinteraktioner av klass D med dokumentationsgrad 1–4. Andelen personer 80 år och äldre, som har olämpliga läkemedelskombinationer, varierar i olika landsting mellan 1,28–2,54 procent. I hela Sverige motsvarar det omkring 10 000 patienter. Stockholm låg något över riksgenomsnittet.

Färre olämpliga läkemedel till äldre

Vissa läkemedel medför en betydande risk för biverkningar hos äldre och bör därför undvikas i denna åldersgrupp. En kvalitetsindikator innefattar andel äldre som förskrivs minst ett av läkemedlen/grupperna bensodiazepiner med lång halveringstid, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, det smärtstillande medlet tramadol och sömnmedlet propiomazin.

Andelen äldre var här 11,4 procent totalt (kvinnor 12,5 procent, män 9,5 procent år 2011), vilket motsvarar knappt 57 000 personer. I Stockholms län var andelen 10,8 procent. Användningen av olämpliga läkemedel hos äldre är något lägre än förra året då den var 13,1 och 10,0 procent hos kvinnor respektive män.

Marginell minskning av antibiotika

Antibiotikastatistiken använder data från Läkemedelsregistret, som är komplett vad gäller läkemedelsanvändning i öppen vård men som saknar uppgift om förskrivningsorsak och därför ger en grov bild av antibiotikaanvändningen.

Under mätperioden hämtades i riket 374 recept på antibiotika per 1 000 invånare ut, med en variation mellan landsting från 295 (Dalarna) till 415 (Stockholm). En marginell minskning har därmed skett sedan föregående år. Men inget landsting når ner till Stramas föreslagna målnivå på 250 recept per 1 000 invånare och år.

För lite penicillin V

Vid antibiotikabehandling av luftvägsinfektion som bedöms vara orsakad av bakteriell smitta, är penicillin V (fenoximetylpenicillin) förstahandsval. Under 2011 behandlades 24 procent av alla barn 6 år och yngre med någon typ av antibiotika mot luftvägsinfektion, varav 76 procent behandlades med penicillin V.

Den lägsta andelen förskrivning återfinns i Stockholms län med 72 procent, medan Värmland har den högsta andelen, 85 procent (Stramas rekommendation är 80 procent).

Kinolonförskrivning på rätt väg

Strama och Svensk förening för allmänmedicin har som mål att andelen kinoloner vid förskrivning mot urinvägsinfektion inte ska vara högre än 10 procent.

Alla landsting ligger högre med en variation mellan 11 till 16 procent (Stockholm 13,4 procent), en liten förbättring från förra året. Andelen förskrivningar av kinoloner har dock minskat betydligt jämfört med 2007, då den uppgick till 22 procent i riket.

Dålig följsamhet med astmarekommendation

När det gäller astma har Läkemedelsverket gjort en rekommendation som i princip innebär att alla patienter som förskrivs kombinationspreparat ska ha prövat annat astmaläkemedel först.

Under 2011 tillkom drygt 9 300 nya användare av kombinationspreparat. Av dessa hade knappt 4 000, cirka 41 procent, inte tidigare använt något annat astmaläkemedel.

Hög följsamhet skulle innebära att betydligt fler hade prövat annat astmaläkemedel än vad som verkar vara fallet idag. Dock med reservation för att den studerade gruppen i viss mån innehåller KOL-patienter samt att det förekommer en inte obetydlig säsongsanvändning av astmapreparat.

Bättre blodtrycksbehandling behövs

Blodtrycksbehandling efter stroke eller hjärtinfarkt är en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra att patienterna på nytt drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, oavsett om de har ett normalt eller ett alltför högt blodtryck.

Andelen personer med nyinsatt blodtryckssänkande behandling år 2010 och som kvarstod på behandling efter 12–18 månader var i hela riket 75 procent (Stockholm 70,5 procent), 71 procent för kvinnor och 78 procent för män. Resultatet överensstämmer med vad som tidigare rapporterats och visar att det finns ett behov av förbättring. Variationen mellan landsting tyder på att en sådan är möjlig, skriver Socialstyrelsen och SKL.

David Finer

Källa:
  1. Socialstyrelsen/Sveriges kommuner och landsting. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting. 2012

Senast ändrad 2018-01-08