Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Prognos antar fortsatt ökad användning av TNF-hämmare

Prognos antar fortsatt ökad användning av TNF-hämmare

Publicerat 2012-04-24

Kostnadsökningen för läkemedel i Stockholms län antas bli något lägre i år än föregående år bland annat på grund av förväntade patentutgångar på lipidsänkare, ARB och kolinesterashämmare. Det uppväger ökad användning av till exempel TNF-hämmare och centralstimulerande medel vid adhd.

De största kostnadsökningarna förutspås för TNF-hämmare, medel vid adhd, antivirala medel, monoklonala antikroppar vid cancerbehandling och för gruppen andra immunsuppressiva läkemedel, som bland annat inkluderar övriga biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar. Detta sägs i Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2012-2013, framtagen av medarbetare inom Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen (HSF) i samverkan med Stockholms läns läkemedelskommitté och dess expertråd

Kostnadsökningarna förklaras främst av nya läkemedel och nya indikationer för befintliga läkemedel, men även att fler patienter ges behandling i enlighet med nationella och regionala vårdprogram. Flera aktiviteter – exempelvis Innovis-projektet – pågår inom landstinget för att få en rationell introduktion och uppföljning av de nya läkemedlen.

Förväntade patentutgångar

De största kostnadsminskningarnaprognosticeras för angiotensinreceptorblockerare (ARB), antipsykotiska läkemedel, lipidsänkare, demensmedel och medel vid magsår/reflux.

Det förklaras främst av patentutgångar för några enskilda läkemedel som utgör stora kostnadsposter såsom atorvastatin (Lipitor), kandesartan (Atacand) och irbesartan (Aprovel) samt demensläkemedlen galantamin (Reminyl) och donepezil (Aricept). Effekterna av patentutgångar kommer på några års sikt att bli mindre, då allt större andel av kostnaderna idag utgörs av biologiska läkemedel utan generisk konkurrens.

Ett särskilt observandum är kommande nya läkemedel som riktar sig till stora befolkningsgrupper såsom nya diabetesmedel, medel vid inkontinens, trombocythämmare och vidgade indikationer för nya antikoagulantia. För nya specialläkemedel kan antalet patienter bli begränsat, men användningen vid enskilda kliniker kan bli betydande såsom proteashämmare vid kronisk hepatit C samt nya medel vid malignt melanom och prostatacancer.

Kostnadsutveckling & prognos 2007-2013 recept, SLL - recept, apodos & rekvisition

Kostnadsutveckling & prognos 2007-2013recept, SLL - recept, apodos & rekvisition

Lägre kostnadsökning 2012

Under 2011 uppgick totalkostnaden för läkemedel till 7,6 miljarder kronor, en ökning med 2,6 procent jämfört med föregående år. Med totalkostnaden menas här totalkostnad för recept och nettokostnad för rekvisitionsläkemedel. Den totala kostnadsökningen antas bli 1,7 procent 2012 och 2,8 procent 2013.

Kostnaderna för läkemedel på rekvisition bedöms komma att öka med 2,6 procent 2012 och 5,1 procent 2013, medan kostnaderna för receptförskrivna läkemedel inklusive dosexpedierade läkemedel kommer att öka med 1,4 procent 2012 och 2,2 procent 2013. Att rekvisitionsläkemedlen ökar mer kan främst förklaras av patentutgångar som sker för stora öppenvårdsläkemedel.

Metodik och innehåll i prognosen

Prognosen grundas på en analys av förskrivningsmönstret i länet. En bedömning av nya behandlingsrekommendationers förväntade konsekvenser har gjorts, liksom förväntade effekter av förmånsbegränsningar, patentutgångar och introduktion av nya läkemedel/indikationer. Den inleder med att översiktligt beskriva läkemedelsutvecklingen till dags dato samt ger en övergripande bild över förmodade kommande förändringar.

I rapporten listas också ett antal upptäckta kvalitetsbrister i förskrivningsmönstret jämfört med bland annat intentionerna i Kloka Listan och de Kloka råden. Rapporten beskriver även utvecklingen i respektive läkemedelsgrupp. Vidare listas läkemedel och indikationer i pipeline liksom förväntade patentutgångar.

Marie Persson, leg. apotekare

Senast ändrad 2018-11-19