Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: Elektronisk bipacksedel bör ersätta dagens föreslår industrin

Riksstämman: Elektronisk bipacksedel bör ersätta dagens föreslår industrin

Publicerat 2012-11-29

Den nuvarande bipacksedeln är en otidsenlig dinosaurie. Ersätt den med en aktuell elektronisk variant som patienten kan få i sin hand på apoteket. Det föreslår Läkemedelsindustriföreningen som låtit undersöka olika gruppers inställning till bipacksedlar.

På den medicinska riksstämman i Älvsjö talade Läkemedelsindustriföreningen Lif:s direktör Anita Finne-Grahnen under den provokativa rubriken bipacksdelen – ett hot mot patienten.

På förfrågan förtydligade hon att hotet mer var att se som potentiellt, ifall dagens – som man menar – otidsenliga bipacksedlar får fortsätta tryckas.

Svårläslig och inaktuell

– Både patienter, myndigheter och industrin är kritiska till dagens bipacksedlar, sade Finne-Grahnen. Kritiken gäller bland annat att bipacksedeln är svår att läsa, både typografiskt och språkligt, och att läkemedelsinformationen kan vara upp till 1,5 år gammal.

– Syftet som stadgas i läkemedelslagstiftningen, är att bipacksedeln ska överföra viktig information från tillverkarna och de regulatoriska myndigheterna till patienten och tillse att rätt läkemedel tas av rätt patient i rätt dos och vid rätt tillfälle. Men om patienten inte förstår informationen, är det ointressant att försöka följa dessa regler, sade Finne-Grahnen.

Skillnader mellan åldrarna

Tillsammans med bland andra Läkemedelsverket har Lif låtit ett företag ordna fokusgruppdiskussioner med stockholmare i olika åldrar.

De har fått läsa och diskutera bipacksedlar för tre olika preparat. Vad var bra och vad kunde förbättras? Sedan har bipacksdelarna gjorts om och utvärderats på nytt.

Den kvalitativa studien visade också skillnader i attityder till information mellan individer i olika åldrar.

Individerna angav att olika kanaler har olika roller i informationsprocessen. Breda kanaler som läkare och apotek uppfattas som trovärdiga och trygga, men de erbjuder inte alltid nog med tid för frågor och diskussion.

På Internet kan man få fördjupad information, men kvaliteten kan vara ojämn.

Unga mest trygghetssökande

– Lite förvånande visade sig de yngre – 18–35 år – vara de mest trygghetssökande och minst benäga att släppa det som står i bipacksedeln. Det hör kanske samman med att man saknar referensramer för en mer självständig bedömning, berättade Finne-Grahnen.

De medelålders läkemedelskonsumenterna var mest lösningsinriktade. De hade störst förmåga att tänka nytt. Den äldsta åldersgruppen var ganska traditionellt bunden men också mer utsatt för krämpor.

I en andra vända, fick deltagarna värdera bipacksedlar som skrivits om i samarbete med Läkemedelsverket, så att texterna delades upp, kortades ner med omkring 40 procent färre ord, och utformades på ett enhetligt sätt. De nya texterna fick bra betyg, men det finns mycket kvar att förbättra, sade Finne-Grahnen.

– Den reviderade bipacksedeln upplevdes som mer relevant och användbar, samtidigt som det i stort uppfyllde krav på information kopplad till säkerhet, effekt, nytta, användbarhet och trygghet. Men olika typer av patienter har olika informationsbehov, betonade Finne-Grahnen.

Större flexibilitet

Sammanfattningsvis är det framför allt yngre användare och förstagångsanvändare, som har behov av bipacksedeln, samt om det gäller nya och okända läkemedel. Men det finns också önskemål om större flexibilitet i vad som förmedlas och hur.

– Vi tycker inte att dagens bipacksedlar är anpassade till patienten utifrån layout, omfattningen och krångliga termer. Bipacksedlar behövs men bör fokuseras mer på patientens behov. De passar utmärkt att distribuera elektroniskt, säger Finne-Grahnen.

David Finer

Senast ändrad 2018-01-08