Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: Fler riskstudier behövs om läkemedelsintag vid graviditet

Riksstämman: Fler riskstudier behövs om läkemedelsintag vid graviditet

Publicerat 2012-12-03

Risken för att gravida kvinnor underbehandlar med läkemedel är förmodligen större än att läkemedlen i sig skulle utgöra en risk för fostret. Men för nya läkemedel saknas bra data om risker för fostret eller vid amning. Det framgick under ett seminarium vid Medicinska riksstämman.

Mer än hälften av alla kvinnor som föder barn i Sverige hämtar ut minst ett läkemedel under graviditeten och amningen, och gravida kvinnor har generellt sett en högre läkemedelskonsumtion än icke-gravida kvinnor i motsvarande ålder. Men även om kunskapen om riskerna med läkemedelsanvändningen under graviditet och amning är relativt begränsad, och för nya läkemedel obefintlig, så är risken för underanvändning förmodligen större än tvärtom. Den slutsatsen drog panelen när Läkaresällskapets sektion för obstetrik och gynekologi höll ett seminarium om läkemedelsanvändningens möjliga effekter på barnet.

– Under graviditeten ökar plasmavolymen med upp till 50 procent, kroppsvikten ökar liksom fettmängden, och utsöndringen via njurarna ökar mellan 20 och 60 procent. Dessutom ökar mängden av vissa enzym som bryter ner läkemedel, till exempel CYP3A4 och CYP2D6. Det här är förändringar i kroppen som kräver dosjusteringar under graviditeten, sade Inger Öhman, överläkare på avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Nästan alla läkemedel passerar i någon utsträckning till bröstmjölk vid amning. Till största delen handlar det om så kallad passiv diffusion, även om forskning nu har visat att det även finns aktiva transportörer av läkemedelssubstanser till bröstmjölk. De biverkningar som kan drabba det ammande spädbarnet är oftast ospecifika, exempelvis dåsighet, diarré, förstoppning eller nedsatt sugförmåga.

– Men amningen är viktig. Den leder bland annat till en reducerad risk för infektioner hos barnet och, enligt vissa studier, minskad risk för bröstcancer hos kvinnan, sade Inger Öhman.

Störst risk under första trimestern

Hälften av alla graviditeter är oplanerade. Graviditeten bekräftas normalt omkring vecka 5–7, och det är under den första trimestern – främst vecka fyra till åtta – som läkemedel kan utgöra den största risken för skador på fostret, berättade Birgitta Norstedt-Wikner, specialistläkare på avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

– I dag vet vi att de flesta läkemedelssubstanser kan passera placenta, både genom passiv transport och med hjälp av aktiva transportörer. Molekylstorleken spelar en stor roll. Stora molekyler, som exempelvis insulin, har svårt att passera. Lipidlösliga passerar lättare än icke-lipidlösliga. Proteinbindningsgraden spelar också in. En molekyl som binder till stora proteiner har svårare att passera, sade Birgitta Norstedt-Wikner.

– Men när vi ska bedöma risk-nytta med läkemedelsbehandling för gravida måste vi fråga oss vilka riskerna är med att avbryta en sedan tidigare pågående behandling. En obehandlad sjukdom kan utgöra en större risk för fostret än att exponeras för en läkemedelssubstans. Jag tycker dock att man i första hand ska använda beprövade läkemedel.

Data saknas för nya läkemedel

Nyligen godkända läkemedel saknar nästan helt data om risker för gravida eller ammande kvinnor.

– Kliniska prövningar under fas 1 till 3 inkluderar inte gravida kvinnor, och prekliniska djurstudier säger väldigt lite om risker för ett mänskligt foster, berättade Viveca Odlind, professor i gynekologi på Läkemedelsverket och moderator på seminariet.

Den kunskap som finns om äldre läkemedel bygger till stor del på epidemiologiska studier med hjälp av bland annat medicinska födelseregistret och läkemedelsregistret. Men i födelseregistret finns bara information om läkemedelsanvändningen sedan 1995, och läkemedelsregistret tillkom först 2005. Dessutom ger de olika information: medan födelseregistret upplyser om använda läkemedel samt även receptfria läkemedel, så har läkemedelsregistret endast information om uthämtade receptbelagda läkemedel.

Docent Helle Kieler på enheten för klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet bedriver forskning inom reproduktiv läkemedelsimmunologi. Under seminariet på Medicinska riksstämman berättade hon om en egen studie av SSRI-preparat under graviditet. Från USA har det tidigare kommer studier som påvisat en sex gånger förhöjd risk för persisterande pulmonell hypertension hos nyfödda av mödrar som tagit SSRI-preparat under graviditeten.

Ökad risk men fler studier behövs

I Helle Kielers studie ingick hälsodata för barn födda efter vecka 33 under åren 1996–2007 från samtliga nordiska länder, och data från samtliga länders läkemedelsregister. Totalt handlar det om 1,6 miljoner barn.

– Så stora kohorter behövs vid sådana här studier. Vi studerade flera olika typer av SSRI-preparat, och den förhöjda risken, som låg på cirka 2,1, var likartad för samtliga dessa. Andra antidepressiva var förknippade med en riskökning på 2,9, sade Helle Kieler.

På en fråga från auditoriet huruvida förskrivare bör undvika att förskriva SSRI-preparat till gravida svarade Helle Kieler att det behövs många fler studier innan man säkert kan uttala sig om risker, och att depression i sig är en allvarlig sjukdom som bör behandlas.

I ett pågående projekt studerar Helle Kieler risker med TNF-alfahämmare för gravida kvinnor med kroniska inflammatoriska sjukdomar. De substanser som ingår i studien är infliximab (Remicade), adalimumab (Humira) samt etanercept (Enbrel).

– Sjukdomar som reumatoid artrit, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar blir allt vanligare bland gravida i takt med att vi får fler äldre gravida kvinnor, sade Helle Kieler.

I studien ingår 318 gravida som fått läkemedlen, vilka jämfördes med 35 000 icke exponerade kvinnor. Resultaten är ännu inte publicerade.

– Vi har sett en något förhöjd risk för förtidig födsel och för SGA (small for gestational age). Men vi kan inte säga om det är läkemedlen som orsakar detta, eller om orsaken är själva sjukdomen, sade Helle Kieler.

Peter Örn, frilansjournalist

Senast ändrad 2018-01-08