Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: Stora skillnader på antibiotikaförskrivning i Europa

Riksstämman: Stora skillnader på antibiotikaförskrivning i Europa

Publicerat 2012-12-10

Antibiotika är ofta inte effektivare än placebo i uppföljningsstudier 20 dagar efter läkarbesök för luftvägsinfektion. Det berättade Samuel Coenen, professor i allmänmedicin, Antwerpens universitet i Belgien, vid en föreläsning under årets medicinska riksstämma.

Samuel Coenen, forskar om antibiotikaförskrivningen i primärvården i samarbete med bland annat det svenska nätverket Strama.

Stora skillnader

Vid Medicinska riksstämman presenterade han siffror som visar på extrema skillnader i förskrivningen av antibiotika mellan olika länder i Europa som inte kan förklaras av diagnos. En primärvårdsläkare i Slovakiens huvudstad Bratislava, som tar emot en patient med akut hosta, förskriver antibiotika i 80 procent av fallen, medan kollegan i Barcelona, som möter en patient med motsvarande symtom, gör det i endast 20 procent av fallen. Dessutom väljer läkaren i Bratislava ofta ett antibiotikum som inte rekommenderas i de europeiska riktlinjerna.

– Även i exempelvis Milano förskrivs ofta icke-rekommenderade antibiotika, medan man i Skandinavien är duktiga på att följa riktlinjerna. I vissa länder som Belgien krävs sjukintyg från första sjukdagen, vilket kan påverka förskrivningsmönstret. Men sett till hela Europa handlar det om extrema variationer som inte kan förklaras av diagnoser eller sjukskrivningsregler, sa Samuel Coenen.

– Vi vet samtidigt att man endast i 25 procent av fallen kan identifiera patienter som verkligen har en luftvägsinfektion, utifrån de symtom patienten visar upp. Vid 75 procent av fallen vet läkaren inte om det handlar om en infektion.

Placebo fungerade lika bra

Uppföljningsstudier 20 dagar efter läkarbesök för luftvägsinfektion har visat att resultatet med eller utan antibiotikabehandling inte skiljer sig nämnvärt åt, vare sig sett till antibiotikagruppen samlad eller till enskilda antibiotika.

– Vi har även genomfört en randomiserad kontrollerad studie, där 2 061 patienter med nedre luftvägsinfektion antingen fick amoxicillin eller placebo. Det är den största studien hittills i sitt slag där man bara använt en typ av antibiotikum, berättade Samuel Coenen.

– Resultaten visade mycket små skillnader efter behandling mellan den grupp som fick antibiotikabehandling och den som fick placebo, såväl sett till allvarlighetsgraden på symtomen som hur länge de kvarstod. En slutsats var att av 100 som fick antibiotika blev 3 patienter bättre till följd av behandlingen, medan 5 faktiskt blev sämre på grund av biverkningar.

Peter Örn, frilansjournalist

Senast ändrad 2018-01-08