Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: Utred för multiresistenta bakterier hos personer som vårdats utomlands

Riksstämman: Utred för multiresistenta bakterier hos personer som vårdats utomlands

Publicerat 2012-12-04

I Kina används 10 gånger mer antibiotika än i USA. Asien tillhör de delar av världen där problemet med multiresistenta bakterier ökar mest, och en stor del av de svenska fall som upptäcks är tidigare utlandsvårdade.

Problemet med resistenta bakterier har globalt sett ökat så snabbt att de rapporter som idag publiceras betecknades som helt orimliga för bara fem år sedan. Det förklarade Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, vid ett seminarium under Medicinska riksstämman om antibiotikaresistens och de globala utmaningarna.

Det stora problemet är ESBL-producerande gramnegativa bakterier, som Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

– Varje år dör 25 000 människor i EU av resistenta bakterier och cirka 19 000 i USA. Från USA kommer allt fler rapporter om ESBL i livsmedel, som exempelvis kyckling, sade Leif Dotevall.

Även i Asien ökar resistensproblemet kraftigt. Antibiotikaanvändningen i exempelvis Kina är 10 gånger så hög som den i USA. Studier från Ho Chi Minh-staden i Vietnam visar en ökning av penicillinresistenta pneumokockstammar från 8 procent 1990 till 56 procent vid millennieskiftet.

Ökning av ESBLcarba

Sverige står inte skyddat från problemen i omvärlden. Resvanor, den globala handeln med livsmedel och folkförflyttningar innebär att multiresistenta bakterier även når vårt land. En ung frisk person kan vara bärare av resistenta tarmbakterier i ett halvår; vissa studier talar om flera år.

– Det är viktigt att vi hittar patienterna som bär på dessa. Jag tycker att man alltid ska utreda för multiresistenta bakterier hos personer som varit utlandsvårdade någon gång de senaste sex månaderna, sade Christina Åhrén, överläkare inom vårdhygien på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– De senaste två till tre åren har även karbapenemresistenta bakterier, ESBLcarba, ökat kraftigt. De är resistenta mot våra starkaste antibiotika och sedan i våras är alla ESBLcarba-fall anmälningspliktiga, men det finns inga restriktioner för dem som är bärare. För tio år sedan fanns ESBLcarba i endast en av USA:s delstater. Idag är den spridd till samtliga delstater. Inom EU är det främst i Sydeuropa som problemet ökar. I exempelvis Italien är andelen Klebsiella med ESBLcarba nu över 50 procent.

De ESBLcarba-fall, som upptäckts i Sverige, har främst handlat om tidigare utlandsvårdade personer. År 2011 var antalet fall färre än 15. Christina Åhrén anser att arbetet nu i första hand måste inriktas på att bromsa spridningen, att stoppa den helt är förmodligen omöjligt.

– Det handlar i första hand om att minska infektionsbördan, exempelvis genom att undvika katetrar, att behandla utifrån våra riktlinjer och att smittspåra runt nyupptäckta fall. Vid sjukhusvård ska patienten alltid ha eget rum och egen toalett, särskilt avdelad personal och odling vid återinläggning.

Hiv-smittade dör i tuberkulos

I Afrika och Asien är tuberkulos ett stort problem, liksom i flera regioner runt Östersjön. Det gäller bland annat Ryssland och Baltikum. Det finns dessutom en likartad spridning av hiv och tuberkulos; i Sydafrika har 70 procent av hiv-smittade även tuberkulos, och en stor andel av de hiv-smittade som dör gör det till följd av tuberkulos.

Fortfarande finns det bra antibiotika mot tuberkulos, men antalet stammar av multiresistenta tuberkulosbakterier ökar, berättade Olle Stendahl, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.

– I Baltikum och Ryssland upptäcks 20–30 nya fall av multiresistent tuberkulos per år. De extremt resistenta stammarna, de som även är resistenta mot exempelvis kinoloner, är idag spridda över hela världen.

Även om prevalenskurvan för tuberkulos är på väg ner, är infektionen fortfarande ett mycket stort problem. 30 miljoner smittas varje år, 9 miljoner insjuknar och 1,5 miljoner dör. De stora utmaningarna är att få fram en säkrare och snabbare diagnostik, bättre vacciner och nya antibiotika, sade Olle Stendahl.

– Ifråga om diagnostik har det inte hänt speciellt mycket. PCR-tekniken har betytt mycket för att få snabbare resultat, annars handlar det fortfarande mest om odlingar, biopsier och direktmikroskopi. På vaccinfronten hände det inte mycket förrän för bara några år sedan, och vi har nu flera nya vaccinkandidater. Men innan dess hände det inget på 60–70 år, sade Olle Stendahl.

Olle Stendahl berättade om teorier som just nu styr en del av forskningsintresset på tuberkulosområdet. Det faktum att tuberkulos är känslig för kväveoxid har gjort jordnötter intressanta, eftersom de innehåller arginin som förstärker kväveoxidhalten. I studier har jordnötter visat sig minska de kliniska symtomen vid tuberkulos. Även D-vitamin är intressant eftersom vitaminet i studier bidragit till bland annat ökad kväveoxidhalt och minskad cytokinbildning.

– D-vitamin kan i framtiden kanske bli ett viktigt komplement i behandlingen av tuberkulos, men det behövs många fler studier innan vi är där, sade Olle Stendahl.

Antibiotika till barn minskad med hälften

För patienter med luftvägsinfektioner saknas i dag instrument för att avgöra vem som har nytta av antibiotika. Antibiotikaanvändningen är generellt sett omfattande, även om användningen till barn med luftvägsinfektion minskat till hälften sedan nätverket Stramas tillkomst. Det berättade Eva Melander, hygienläkare och ordförande i Strama Skåne.

– Störst andel antibiotika används i öppenvården, men det är inom slutenvården bredspektrumantibiotika främst används, och där finns patienterna som är extra känsliga för nya bakterier. Det är viktigt att alltid tänka på om antibiotikan verkligen behövs, och ta bort den när den inte längre behövs. I dag finns bra riktlinjer att följa, sade Eva Melander.

Den stora utmaningen är att påverka beteenden, menade Eva Melander, både hos patienten och förskrivaren.

– Vi har haft stor framgång med att få förskrivare att välja rätt antibiotikum. Det är mycket svårare att få till en minskad förskrivning.

Peter Örn, frilansjournalist

Senast ändrad 2018-01-08