Utredning vill förbättra tillgången till läkemedel

Delbetänkandet, som överlämnats till socialminister Göran Hägglund, presenterades av den särskilda utredaren Sofia Wallström vid en presskonferens på onsdagen. Utredningen lämnar förslag på fyra områden:

• prissättning av originalläkemedel
• leverans- och tillhandahållandeskyldigheten av läkemedel på apotek
• modellen för generiskt utbyte
• vissa andra förändringar, främst om apoteken.

Vill trimma prissättningen

Uppdraget har varit att föreslå ändringar av prissättningen för originalläkemedel utan generisk konkurrens. Målet är att få så förmånliga priser som möjligt för det offentliga, samtidigt som det stöder målen om god tillgång till läkemedel och god vård på lika villkor.Förslagen innebär ingen bedömning av läkemedelskostnadens storlek utan vill trimma prissättningen genom en ny modell, förklarade Sofia Wallström.

Läkemedelskostnaden är totalt 36 miljarder kronor fördelat på öppenvårdsläkemedel (omkring 26 miljarder kronor), slutenvårdsläkemedel (omkring 7 miljarder kronor) och receptfritt (omkring 3 miljarder kronor). Läkemedelskostnaderna utgör omkring 12 procent av hälso- och sjukvårdskostnaden och omkring 1 procent av BNP, vilket är i nivå med genomsnittet i Västeuropa.

De svenska priserna på nya originalläkemedel utan generisk konkurrens ligger också på en europeisk medelnivå. Däremot är priserna för äldre originalläkemedel högre än i jämförbara länder, medan priserna på utbytbara produkter är bland de lägsta i Europa. Landstingen har bland annat genom bättre upphandlingar av slutenvårdsläkemedel identifierat besparingspotential, konstaterar utredningen.

Sverige är det enda land som använder värdebaserad prissättning som enda verktyg vid prissättning av läkemedel. Det innebär en fri prissättning där värdet som läkemedlet tillför landet/sjukvården fungerar som tak för prisnivån. Utredningen föreslår att dagens värdebaserade prissättning för nya läkemedel behålls, men tillämpningen utvecklas främst vad gäller pris och volym.

Referensprissättning kompletterar

Efter fem år ska den värdebaserade prissättningen kompletteras med internationella prisjämförelser (IRP), med ytterligare skärpning efter tio år. Tillsammans med övriga förslag, ska härigenom ett utrymme i storleksordningen 2,4 miljarder kronor frigöras årligen.

Störst effekt har prissänkningen av produkter som varit subventionerade mer än tio år. Dessa kostnadssänkningar frigör resurser som möjliggör ökad användning av nya och kostnadseffektiva produkter, skriver utredningen. För patienterna ska de frigjorda resurserna betyda att fler kan få behandling.

En del av frigjorda medel föreslås komma att användas för att stimulera utvecklade samarbeten mellan sjukvård och industri, kliniska prövningar, förbättrad uppföljning och utvärdering, samt förbättrad läkemedelsanvändning, anser utredningen

Av de 2,4 miljarderna bör avtalen mellan sjukvård och industrin kunna frigöra cirka 380 miljoner kr. Utredningen jämför upphandlade priser på öppenvårdsläkemedel med Danmark, Norge och Tyskland.

En förutsättning, enligt utredningen, är att avtalen utformas för tillräckligt stora regioner, utifrån ett brett samhällsperspektiv samt i nära samarbete med TLV, när det gäller prioriteringar och analys av kostnadseffektivitet. Avtalen får inte ge negativ effekt på apotekens utbyte till parallellimporterade produkter.

Några samarbetsavtal är föremål för domstolsprövning och tillsynsärende hos TLV. Utredningen kan inte föregripa dessa processer, skriver utredaren och tillägger att det kan bli nödvändigt att se över regelverket när de juridiska prövningarna är avslutade.

Apotekens lagerhållning sämre

Sedan apoteksomregleringen har Sverige fått över 300 nya apotek. Även om tillgängliga dataunderlag inte tyder på att tillhandahållandet på apotek förändrats mer än marginellt, finns ett mörkertal av kunder som lämnar apoteket med oförrättat ärende, konstaterar utredningen. Enligt flera undersökningar upplever kunderna att apotekens lagerhållning har försämrats. Det drabbar bland annat grupperna äldre, reumatiker, individer med psykisk ohälsa och Alzheimers sjukdom.

Det kan bero på att apotek behövt tid för att bygga upp sina lager och att apoteksaktörerna övergått till nya it-system. Utredningen föreslår därför:

• Inför krav på rimlig lagerhållning hos apotek och ge dem bättre möjligheter att skicka läkemedel mellan sig i akuta situationer.
• Förtydliga innebörden av 24-timmarsregeln.
• Apotek ska vara skyldiga att, om det efterfrågade läkemedlet inte finns på lager, informera konsumenten om var läkemedlet finns tillgängligt.
• Utveckla ett gemensamt söksystem där kunder, apotek och förskrivare kan se vilka apotek som har ett visst läkemedel i lager. Apoteken ska vara skyldiga att rapportera till söksystemet om man har ett visst läkemedel i lager.
• Läkemedelsverket ska kartlägga omfattningen av restnoteringar av läkemedel. Kartläggningen ska ligga till grund för bedömning av en eventuell leveransskyldighet för läkemedelstillverkarna.

Förslag för bättre utbytessystem

Systemet för generiskt utbyte av läkemedel har lett till att de svenska priserna på generika är bland de lägsta i Europa. Besparingen går direkt till det offentliga och beräknas uppgå till omkring 8 miljarder kronor årligen.

Men utbytessystemet har också kritiserats för att alltför täta utbyten kan orsaka problem, i värsta fall felmedicinering, främst för äldre och patienter med många läkemedel. Även apoteksaktörerna har vänt sig mot att systemet ökar apotekens lager- och hanteringskostnader. För att förbättra systemet föreslår utredningen bland annat:

• Farmaceuten på apoteket ska ha möjlighet att, vid särskilda skäl, lämna ut samma produkt som patienten tidigare fått.
• Perioderna i utbytessystemet förlängs, så att den billigaste produkten utses för två månader i stället för som i dag en månad.
• Förstärk informationsinsatser om generiskt utbyte till patienterna. Märk förpackningarna med uppgift om vad som förskrivits och vad som expedierats, samt namn på den aktiva substansen.

I fortsättningen ska utredningen arbeta vidare med frågor om dosmarknadens reglering, läkemedel och miljö, särläkemedel, skydd vid läkemedelsskada, smittskydd med mera.

David Finer

1. Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden. Delbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen 2012 (SOU 2012:75)
2. Läkemedels- och apoteksutredningen. Så kan patienterna få ännu bättre tillgång till läkemedel. Pressmeddelande 2012-10-31