Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Läkemedel prioriterade ur miljösynpunkt

Läkemedel prioriterade ur miljösynpunkt

Publicerat 2013-06-04

Miljöavdelningen i Stockholms läns landsting har uppdaterat listan över läkemedelssubstanser som kan vara mindre bra ur miljösynpunkt. Listan har stämts av med Stockholms läns läkemedelskommitté. Ambitionen är att på olika sätt minska halterna av de potentiellt miljöbelastande ämnena.

Stockholms läns landsting jobbar mot målen i Miljöutmaning 2016. Programmet inkluderar bland annat att halterna i miljön av de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna ska vara lägre 2016 än 2011.

– Listan ligger till grund för vilka substanser vi följer upp inom ramen för det pågående mätprogrammet. Målet är att halterna i miljön ska minska, vilket mäts genom analyser av substanserna i utgående avloppsvatten. Minskade halter i miljön är dock inte nödvändigtvis liktydigt med att användningen ska minska. Kloka Listans rekommendationer är de som gäller och patientens bästa går alltid först, säger Johanna Borgendahl, projektledare, miljöavdelningen, Landstingsstyrelsens förvaltning.

Viktigt kassera läkemedel rätt

Bland de 34 substanserna som valts ut finns etinylöstradiol, levonorgestrel och östradiol. Hormonerna är rekommenderade i Kloka Listan, men kan påverka fiskars fertilitet redan vid låga koncentrationer.

– Det finns flera sätt att arbeta för minskade halter i miljön, till exempel genom att se till att läkemedel kasseras rätt, både av patienter och inom vården. Landstinget håller bland annat på att ta fram en folder om kassation av hormonläkemedel som hormonplåster, -ringar och -spiraler. Det är extra viktigt att dessa läkemedel kasseras rätt, eftersom även använda produkter kan innehålla stora mängder hormoner och därför inte får hamna i hushållssoporna eller i avloppet, påpekar Johanna Borgendahl.

Med på listan finns också flera antibiotika. För antibiotika gäller generellt så låg användning som möjligt och att undvika bredspektrumantibiotika. Studier har visat att även låga koncentrationer av antibiotika i miljön kan trigga antibiotikaresistens.

Ett av målen i miljöutmaningen är att 2016 ska antalet uthämtade antibiotikarecept i Stockholms läns landsting inte överstiga 250 per 1 000 invånare och år (nu är det 390 uthämtade recept per 1 000 invånare och år). Målet överensstämmer också med Stramas och regeringens mål för en rationell antibiotikaanvändning.

Ytterligare substanser på listan är flera smärtläkemedel (diklofenak, fentanyl, kodein, oxazepam och tramadol) och antidepressiva (bupropion, citalopram, duloxetin, mianserin och sertralin). Flera hjärt-kärlläkemedel finns också med, till exempel atenolol, felodipin, metoprolol och propranolol.

Många urvalsparametrar

För att ta fram listan har ett flertal urvalsgrunder beaktats. Stor tonvikt har lagts vid de substanser som upprepade gånger hittats i yt- och dricksvatten och i fisk, både inom ramen för mätprogrammet och i den screening som Naturvårdsverket gjort.

Naturligvis har även stor vikt lagts vid substanser som har dokumenterat negativa miljöegenskaper, som mäts i miljöfara och miljörisk. Miljöfarlighet mäts utifrån persistens, bioackumulerbarhet och toxicitet. Miljörisken är sannolikheten för toxisk påverkan på vattenlevande organismer vid användning av substansen i nuvarande omfattning. Dessutom har den multiplikativa miljöbelastningen beräknats, som volym (DDD) * miljöfara * miljörisk.

Ny kunskap genererad inom det stora forskningsprogrammet Mistra Pharma har också vägts in i projektet.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Stockholms läns landsting. Miljöutmaning 2016
  2. Stockholms läns landsting. Lista över miljöbelastande läkemedelsubstanser framtagna inom ramen för Miljöutmaning 2016
  3. Mistra Pharma

Senast ändrad 2018-01-09