Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Protonpumpshämmare misstänks ge svåra biverkningar skriver expertråd

Protonpumpshämmare misstänks ge svåra biverkningar skriver expertråd

Publicerat 2013-05-27

Pneumoni, tarminfektion och fraktur är allvarliga biverkningar som troligen kan kopplas till användning av protonpumpshämmare (PPI). Förskriv försiktigare, på korrekta indikationer, och rapportera vid misstanke om allvarliga biverkningar till Läkemedelsverket, uppmanar företrädare för Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för gastroenterologiska sjukdomar i en artikel i Läkartidningen.

PPI är effektiva läkemedel och har länge betraktats som säkra. De används av omkring 5–10 procent av befolkningen och i åldrarna ≥ 85 år av omkring 30 procent. Inom Stockholms läns landsting har förskrivningen av PPI till de högre åldersgrupperna ökat med 40 procent 2006–2009.

Betydande överförbrukning

Flera studier har också påvisat en betydande överförbrukning av PPI, 30–70 procent, mest kopplad till ulkusprofylax och dyspepsi. Orsaker kan vara en kombination av fel indikation, intensiv marknadsföring, bristande information och slentrianmässig iterering utan att ompröva indikationen för behandling. En annan viktig orsak kan vara uppträdande av en rekyleffekt, även vid kort tids PPI-medicinering, vilket resulterar i att patienten kan känna sig tvungen att återuppta medicineringen.

I ett examensarbete inom farmakoterapi vid Uppsala universitet har Amani Kafri nyligen undersökt förskrivningsmönster av PPI i Stockholms läns landsting. Under andra halvan av 2011 nyinsattes 32 155 patienter på PPI inom landstinget. Av dessa kunde bara 26 procent länkas till en diagnos som förklarar förskrivningen.

Ulkussjukdomen har minskat

Den kraftigt ökande medicineringen med PPI sedan många år kan alltså knappast förklaras av någon påtaglig förändring av sjukdomspanoramat när det gäller syrarelaterade sjukdomar. Under de senaste 20–30 åren har ulkussjukdomen i flera länder snarast minskat i både sluten- och öppenvård. Under det senaste decenniet har i Sverige, tack vare de syrahämmande läkemedlen, färre vårdats på sjukhus vid magsår. Refluxsjukdom har knappast någonsin varit en orsak till sjukhusvård. Den vanligaste korrekta indikationen för protonpumpshämmare är numera refluxsjukdom, en sjukdom vars incidens är oförändrad.

Samtidigt har antalet observationsstudier och fallrapporter i den vetenskapliga litteraturen ökat om ett möjligt samband mellan användning av syrahämmande läkemedel, främst protonpumpshämmare (PPI), men även histaminreceptorantagonister, och pneumoni, tarminfektion och fraktur. Vad gäller till exempel pneumoni har fall–kontroll- och kohortstudier samt metaanalyser av dessa visat på högre risk för nosokomiala (vårdrelaterade) än för samhällsförvärvade infektioner, som oftast inträffade tidigt i behandlingen. Biverkningsrisken var dosrelaterad.

Sådana studier bevisar inga samband, men misstankarna stärks av överensstämmelsen mellan resultaten av många studier med bekräftade dos–effektsamband i vissa fall.

Stora tänkbara biverkningseffekter

De diskuterade biverkningarna är sällsynta, men med tanke på den stora användningen och den sannolikt stora överförbrukningen av PPI, kan de tänkbara effekterna i en population bli stora.

Följsamheten till de korrekta indikationerna måste bli bättre och PPI inte ordineras vid andra tillstånd än de syrarelaterade sjukdomarna reflux, ulkus, och möjligen som ulkusprofylax vid ASA-/klopidogrelbehandling till högriskpatienter, skriver experterna och uppmanar till kontinuerlig omprövning av terapin och ökad återhållsamhet vid PPI-förskrivning. Misstanke om allvarlig läkemedelsbiverkan bör rapporteras till Läkemedelsverket.

Risk för reboundfenomen

Vid utsättning av protonpumpshämmare som använts regelbundet i två månader eller mer finns risk för så kallade reboundfenomen, alltså en hypersekretion av saltsyra som reaktion på den tidigare suppressionen.

– Man skall komma ihåg att rebound inte uppträder hos alla. Jag brukar säga åt mina patienter att sluta tvärt, förvarnar om eventuell rebound och ber dem ha lämpligt antacidum till hands att ta vid behov de första två veckorna efter utsättning, säger Mikael Lördal, överläkare, Stockholm Gastro Center, Sophiahemmet och ordförande i expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar.

David Finer

Källa:
  1. Backman L, Schmidt D, Vitols S. Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar. Försiktigare förskrivning bör övervägas och på korrekta indikationer. Läkartidningen nr 16 2013; 110, 828-31

Senast ändrad 2020-04-06