Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Stöd för säkrare enteral läkemedelsadministrering

Stöd för säkrare enteral läkemedelsadministrering

Publicerat 2013-05-16

Flytande orala beredningar, lösliga tabletter och vanliga tabletter som får finfördelas och är lätta att lösa/slamma upp i vatten lämpar sig bäst för administrering via enteral infart, som nasogastrisk sond och PEG, enligt ett nytt kunskapsstöd från Läkemedelsverket.

Information om att administrera läkemedel via sond saknas i många fall i den godkända produktinformationen (produktresumé och bipacksedel), och det finns sällan kliniska studier som beskriver detta sätt att tillföra läkemedel. Dessutom handlar det ofta om känsliga patientgrupper, som intensivvårdspatienter, äldre eller barn.

Läkemedel bör i möjligaste mån administreras ett i taget och inte ges tillsammans med sondnäringen för att minska risken för interaktioner.

För att kunna ge ett läkemedel via sond behöver det vara i flytande form. Tabletter som löses väl eller kan slammas upp i vatten kan blandas direkt i spruta. Vissa fasta beredningar kan behöva krossas innan de blandas med vatten. Läkemedel som redan är i flytande form kan behöva spädas på grund av hög viskositet eller osmolalitet.

Läkemedel med modifierad frisättning (depot- och enteroberedningar) ska inte krossas och heller inte administreras via sond/stomi.

Riskfylld hantering

Studier som undersökt hur enteral administrering går till i praktiken visar att riskfyllda tillvägagångssätt är vanliga. I kunskapsstödet anges följande exempel på riskfyllda hanteringssätt:

  • Att krossa läkemedel utan att kontrollera om detta är lämpligt, till exempel att krossa magsaftresistenta drageringar och beredningar med kontrollerad frisättning (depotberedningar).
  • Att administrera läkemedel som riskerar att orsaka ocklusion.
  • Att inte använda tillgängliga lämpliga läkemedel i flytande form.
  • Att blanda läkemedel direkt i sondnäring.
  • Att krossa och administrera flera läkemedel tillsammans.
  • Att inte spola sonden med vatten före och efter läkemedelstillförsel.

– Igentäppta slangar – ocklusion, för liten effekt eller biverkningar och toxicitet kan förekomma vid enteral läkemedelsadministrering, därför måste behandlingen följas upp noga. Det är också viktigt att beakta var sonden mynnar ut. Sond som mynnar i tunntarmen ställer till exempel högre krav på sterilitet och kan resultera i sämre absorption, säger apotekare och farm dr Gunilla Englund, Läkemedelsverket.

Ytterligare en viktig säkerhetsaspekt vid enteral administrering av läkemedel är förväxlingsrisk om patienten har flera infarter. Infarter ska märkas och sprutor konstruerade för enteral administrering bör användas för att undvika att läkemedel ges via fel infart.

Dokumentation och uppföljning nödvändig

I kunskapsstödet framhålls också vikten av att dokumentera administrationssätt så att personal som ska utföra administreringen har den information som behövs samt att upprätta lokala rutiner för enteral läkemedelsadministrering.

– Ta gärna hjälp av kliniskt verksam apotekare, farmacevt på sjukhusapotek eller den regionala läkemedelsinformationscentralen vid osäkerhet om ett läkemedel kan ges via sond. I nästa webbversion av Läkemedelsboken kommer det finnas ett kort avsnitt om läkemedel i sond. Det finns också internationella handböcker som kan ge vägledning, säger Gunilla Englund.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Läkemedelsverket. Enteral läkemedelsadministrering. Kunskapsstöd 2013

Senast ändrad 2018-04-18