Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Uppföljningen av hur nya läkemedel introduceras kan förbättras

Uppföljningen av hur nya läkemedel introduceras kan förbättras

Publicerat 2013-12-18

I Läkemedelsverkets rapport Ordnat införande och strukturerad uppföljning av nya läkemedel beskrivs ett antal pilotprojekt för införande och uppföljning. Utredningen har genomförts inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin.

Bland annat beskrivs ordnat införande av nya orala antikoagulantia inom Stockholms läns landsting. Projektet är en del av ett större projekt, Innovis. I modellen ingår framtidsspaning efter nya läkemedel (horizon scanning), beräkning av budgetpåverkan, utarbetande av riktlinjer och kommunikationsplan samt en organisation för uppföljning och återkoppling.

– För att vi ska kunna göra ännu bättre uppföljningar behöver vi underlätta tillgång till data från register, öka forskningskompetensen och involvera alla relevanta aktörer inom landstingen, säger Björn Wettermark, apotekare, docent och chef på enheten för uppföljning & utvärdering, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting.

Journalsystemet TakeCare och landstingets interna administrativa databaser utgör grunden för den uppföljning av nya antikoagulantia som sker i Stockholms läns landsting och bygger på att data kan extraheras automatiskt. Efter sammanlänkning av dessa, och andra externa register, kan analys av bland annat förskrivningsmönster, effekt och säkerhet göras. Ansvariga för uppföljningen är antikoagulantiagruppen, en expertorganisation som bildats inom landstinget med medverkan från tre av läkemedelskommitténs expertråd.

Tydligare ansvarsfördelning

Generella slutsatser som dras i rapporten är att det är viktigt med klinisk förankring och professionella incitament, patientmedverkan, personella och ekonomiska resurser, ansvar och samverkan, IT-stöd och data för uppföljning samt uppföljning av följsamhet.

– Vi har sett goda regionala exempel på ordnat införande i sjukvården men formerna för uppföljning behöver utvecklas. Den viktigaste slutsatsen är att det måste till en tydligare ansvarsfördelning mellan de aktörer som har ansvar för uppföljning av läkemedel, säger projektledare docent Nils Feltelius i ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.

Beslutet om strukturerad uppföljning måste tas tidigt, helst redan innan ett läkemedel godkänns, som en naturlig del av ett läkemedels livscykel.

Nationell strategi

Det diskuteras på vilket sätt modellerna skulle kunna utvecklas och användas på nationell nivå för en mer ändamålsenlig användning av nya läkemedel i hälso- och sjukvården. Det är också viktigt att ta hänsyn till EU-gemensamma regulatoriska krav på läkemedel, även i utformandet av nationella uppföljningar.

Under våren 2014 slutförs ett annat projekt med fokus på ordnat införande, som leds av Sveriges kommuner och landsting inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin. Tillsammans ger de båda projekten en bra grund för fortsatt arbete inom nationella läkemedelsstrategin för förbättrad användning av nya läkemedel.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Läkemedelsverket. Goda förutsättningar för strukturerad uppföljning av nya läkemedel. Nyhet 2013-11-15

Senast ändrad 2018-04-18