Åldrande befolkning ställer nya krav på läkemedelsutvecklingen

Det är nio år sedan WHO publicerade den första upplagan av rapporten, som tagits fram av experter i samarbete med universiteten i Boston och Utrecht.

Klyftor mellan utbud och efterfrågan

Rapporten urskiljer klyftor, där:

• läkemedel finns men snart blir ineffektiva, som infektionssjukdomar och influensapandemier
• det fortfarande finns behov av bättre läkemedel som vid kardiovaskulär sjukdom, hiv, cancer, depression, diabetes, diarrésjukdomar, neonatala sjukdomar, malaria och tuberkulos
• behandlingar saknas/är ineffektiva, som stroke, osteoartrit, demenssjukdomar, hörselbortfall och ryggsmärta.

Vid ischemisk hjärtsjukdom används inte befintliga effektiva läkemedel tillräckligt för sekundärprevention. Depression utgör också ett ökande inslag i världens sjukdomsbörda med tonåringar och äldre som särskilda riskgrupper.

Sju sjukdomar förblir stora gissel, där behandlingen är otillräcklig för att bromsa/stoppa sjukdomsutvecklingen och specifika biomarkörer saknas: stroke, osteoartrit, Alzheimers sjukdom, hörselnedsättning, länd- och korsryggssmärtor, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och alkoholrelaterad leversjukdom. Här behövs fortsatt stora grundforskningsinsatser.

Antibiotikaresistens och influensapandemier kräver fortsatta samordnade internationella satsningar på diagnostiska test, affärsmodeller för att stimulera utveckling av nya läkemedel/vacciner och prevention.

För tropiska sjukdomar/sällsynta sjukdomar krävs nya mekanismer för att överbrygga klyftan mellan grundforskning och klinisk tillämpning. Malaria och tuberkulos är stora hot, där snabba diagnostiska test, nya läkemedel och vacciner behöver utvecklas. För diarresjukdomar, pneumoni, neonatala sjukdomar och mödradödlighet kan fungerande behandlingar finnas, som inte når fram tack vare systembrister eller resursbrist.

Riskfaktorerna, rökning, alkoholmissbruk och fetma, bakom många kroniska sjukdomar kan förebyggas, men kräver också nya läkemedel.

Utnyttja patientjournaler

Rapporten pekar också ut förslag till lösningar. Elektroniska patientjournaler kan utnyttjas mer for att förbättra uppföljningen av läkemedel i klinisk användning. Det är också viktigt att få med patienter och andra medborgare i beslut kring prioriteringar, reglering och prissättning, men det återstår att bestämma hur.

Fler samarbeten mellan offentliga och privata aktörer har kommit igång och EUs satsningar på "innovative medicines" har gett vissa resultat. Balansen mellan kortsiktiga anslag och långsiktiga investeringar måste dock lösas för optimal läkemedelsutveckling i framtiden. Resurser från allmänna medel måste till för att få fram nödvändiga läkemedel för att lösa problemen.

David Finer

1. Kaplan W, Wirtz V, Mantel A, Stolk P, Duthey B, Laing R. World Health Organization 2013. Priority Medicines for Europe and the World 2013 Update