Antibiotikaresistensen tog världen på sängen
Världen har tagits på sängen av bristen på nya antibiotika vid horisonten. Global samverkan krävs för att möta hotet från resistensutvecklingen, skriver en expertkommission i tidskriften Lancet infectious diseases.
Expertrapporten är 40 sidor lång och behandlar världsläget på resistensfronten, dess främsta orsaker och följder, nyckelområden för omedelbar handling med mera.
Bakom analyserna och rekommendationerna står experter från hela världen, från Sverige bland annat professor Otto Cars, Uppsala universitet och Folkhälsomyndigheten, professor Göran Tomson, Karolinska institutet och Richard Bergström, chefen för den europeiska läkemedelsindustrins branschorganisation EFPIA.
Ett exempel på den snabba resistensutvecklingen är identifieringen av nästan 1 000 olika resistens-relaterade enzymer som inaktiverar antibiotika av typen betalaktamaser, en tiofaldig ökning sedan 1990.
Smalspektrum från naturen
Det krävs en renässans i upptäckterna av läkemedel från naturen. Jakterna på bredspektrumantibiotika, har lett till en selektion av läkemedel med oönskade biverkningar, och även ökad morbiditet och mortalitet.
Lovande är i stället ett nytt fokus på extremt smalspektrum eller rentav organismspecifika antibiotika. Ett framgångsrikt exempel är daptomycin (Cubicin), en naturprodukt upptäckt på 80-talet men lagd i malpåse på grund av sitt snäva spektrum och muskelbiverkningar. Dosanpassning löste biverkningsproblemet, och när MRSA-resistensen oskadliggjorde andra alternativ, fick medlet en plats i arsenalen och är idag en dollarmiljardsäljare.
Andra lovande substanser är så kallade adjuvanter, som ökar antibiotikans effektivitet mot både sårbara och resistenta patogener. Principen kan också tillämpas på bakteriefunktioner som adherens (biofilmer på katetrar exempelvis), vilka orsaker resistens.
Oförmåga föder kris
Dagens kris beror på världens oförmåga att förstå antibiotikaresistensens unika karaktär och följder, bland annat dess kraftiga sociala effekter. Bristen på data om resistensens pris – i hälsa och pengar – gör att beslutsfattare inte handlar nog kraftfullt. Resistensproblemet har inte fått samma höga profil som hiv, tuberkulos eller malaria. Ändå underminerar resistensen den effektiva behandlingen av många viktiga bakterieinfektioner med hög dödlighet, särskilt i många låg- och mellaninkomstländer.
Rapporten föreslår en lång rad åtgärder, bland andra:
- en särskild läkemedelsreglering för antibiotika
- utvecklingen av infrastruktur för mikrobiologiska analyser i alla länder
- upplysningsprogram till allmänheten
- särskilda åtgärder mot onödig antibiotikaanvändning också inom djurhållningen
- en ny hållbar modell för att upptäcka, utveckla och distribuera antibiotika
- mer forskning om alternativ till antibiotika som monoklonala antikroppar, immunmodifierande läkemedel och vaccin mot särskilt resistensbenägna organismer.
David Finer
- Laxminarayan R, Duse A, Wattal C, Zaidi AK, Wertheim HF, Sumpradit N et al. Antibiotic resistance-the need for global solutions. Lancet Infect Dis. 2013 Dec;13(12):1057-98. PubMed
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad