Depåinjektioner vid schizofreni minskade inläggningar

Data från 6 300 schizofrenipatienter från VAL-databasen i Stockholm ingick i förstudien med sjukvårdsdata från 2012. Medicinering med depåinjektioner var förenat med färre psykiatriska inskrivningar och akutbesök än orala läkemedel. Vid övergång från tabletter till depåinjektioner noterades en årlig minskning på 11 procent för akutbesök (från 9,4 till 8,3 stycken per individ) och 49 procent för psykiatriska inskrivningar (från 1,7 till 0,9 stycken per individ).

– Vi har tidigare saknat viktig information om hur schizofrenipatienter använder läkemedel. Förstudiens preliminära data gör att vi ser ett behov av att lära oss ännu mer genom att gå vidare och djupare i analyserna. Kombinationsbehandling med flera antipsykosläkemedel var också vanligare än förväntat, trots att det inte finns mycket som talar för det. Detta och andra förskrivningsmönster kommer också att inkluderas i kommande analyser, säger Mussie Msghina docent och överläkare vid Psykiatri Sydväst och ordförande i expertrådet för psykiatriska sjukdomar.

Svårbehandlade patienter

Patienter med schizofreni är ofta svårbehandlade och många har en oregelbunden kontakt med vården. Det är svårt att veta i vilken utsträckning patienten tar sin medicin. Kartläggningen styrker att gruppen är svårbehandlad, då det teoretiskt sett finns utrymme för att öka följsamheten till rekommendationerna i Kloka Listan. Men även om rekommendationerna är viktiga är det viktigaste att hitta en läkemedelsbehandling patienten accepterar och följer.

– Vi planerar också att utarbeta en patientbroschyr om hur det är att ha schizofreni för att underlätta för patienten att vara delaktig i sin behandling. Bland annat ska den beskriva för- och nackdelar med olika sätt att ta sin medicin. Dessutom tar vi fram en algoritm som stöd till behandlande läkare, säger Mussie Msghina.

Samverka för ändamålsenlig läkemedelsanvändning

Stockholms läns landstings testmiljöprojekt startade i början av 2013.

– Syftet är att möjliggöra samverkan mellan Stockholms läns landsting och läkemedelsföretag för att uppnå en mer ändamålsenlig och resurseffektiv läkemedelsanvändning i linje med landstingets läkemedelsstrategi för åren 2013–2017, säger Magnus Thyberg, chef vid Stockholms läns landstings Medicinska stab.

Ett fristående konsultbolag skötte kontakterna med företagen respektive landstingets experter och utförde analyserna baserat på data från landstingets databaser. Läkemedelsföretagen bidrog till finansieringen. Ett slutgiltigt beslut angående projektets genomförande fattades av en styrgrupp efter hörande av Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för psykiatriska sjukdomar.

Förslag till testmiljöprojekt kan i denna samverkansmodell komma både från vården och från företagen. Förutom schizofreni har ett projekt om inflammatorisk tarmsjukdom genomförts enligt ovan beskrivna modell.

Elin Jerremalm

Marie Persson
apotekare, farm lic
medlem i Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för psykiatriska sjukdomar