Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fler använder ADHD-läkemedel

Publicerat 2014-04-01

År 2013 använde 8 550 fler individer ADHD-läkemedel än 2012 i Sverige (74 550 mot 66 000). Det framgår av en rapport från Läkemedelsverket. År 2006 var siffran knappt 15 000. Läkemedlen förskrivs främst till barn och ungdomar men även antalet vuxna användare ökar. Metylfenidat dominerar förskrivningen.

I en kartläggning av förskrivningen framkom att fler barn, ungdomar och inte minst vuxna använder ADHD-läkemedel. Metylfenidat används av cirka 3,9 procent av pojkar 10–19 år (3,4 procent 2012) och 1,7 procent av flickor i samma åldersgrupp (1,5 procent 2012). Motsvarande siffra för vuxna användare över 20 år är 0,5 procent män och 0,4 procent kvinnor.

– En förklaring till ökningen skulle kunna vara att både barn och vuxna utreds och diagnos ställs i större utsträckning än tidigare, men även att läkare och annan vårdpersonal är mera benägna att föreslå läkemedelsbehandling vid ADHD, säger Cecilia Månsson, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, BUP Solna.

För läkemedel som förskrivs på licens vid ADHD, till exempel amfetamin och dexamfetamin, har ökningen minskat något under 2013 jämfört med 2012.

I uppföljningen konstateras att påtagliga regionala skillnader ses i förskrivningen liksom samtidig förskrivning med andra narkotikaklassade läkemedel.

Ingen större förändring av biverkningsmönstret

Under förra året inkom 37 biverkningsrapporter (sju avsåg barn under 18 år) för metylfenidat varav 25 klassades som allvarliga. De flesta gällde hjärt-kärlbiverkningar samt psykiska och neurologiska biverkningar. Rapporteringsmönstret är huvudsakligen detsamma som tidigare år vad gäller typen av biverkningar och antalet rapporter var i nivå med tidigare år.

För atomoxetin inkom tolv biverkningsrapporter varav fem klassades som allvarliga. Psykiska biverkningar var vanligast.

Vid litteratursökningar upptäcktes inga nya säkerhetsfrågor.

Konstant antal förgiftningsfrågor

Under flera år har förgiftningstillbuden ökat för ADHD-läkemedel, men från 2012 har kurvan planat ut. Giftinformationscentralen fick under förra året 966 frågor om ADHD-läkemedel, varav drygt hälften kom från sjukvården.

För metylfenidat (totalt 823 frågor) var självdestruktiv handling följt av avsiktlig överdos av annan genes (till exempel för att dämpa ångest) den vanligaste orsaken till förgiftningstillbud i åldern 15–19 år och vuxna. Hos barn under 15 år var orsaken ofta oavsiktlig feldosering eller förväxling av läkemedel.

Samarbete inom Europa

Läkemedelsverket samarbetar med läkemedelsmyndigheterna i Europa kring ADHD-läkemedel. Tillsammans har de bland annat beslutat om ett gemensamt riskhanteringsprogram för de läkemedelsföretag som marknadsför metylfenidat. I programmet definieras viktiga identifierade risker (till exempel hypertoni, takykardi, hallucinationer) och viktiga potentiella risker (till exempel migrän, arytmier, QT-förlängning), och det finns en plan för uppföljning av säkerheten. I planen ingår även en studie av förskrivningsmönstret i Europa och att följa resultat från ADDUCE projektet (Attention deficit hyperactivity drugs use chronic effects).

Fortsatt arbete inom myndigheterna

Eftersom nya läkemedel och indikationer inom ADHD-området har tillkommit, ser Läkemedelsverket över sitt kunskapsdokument för läkemedelsbehandling av ADHD från 2009. Eventuellt behöver det uppdateras.

Socialstyrelsen tar fram ett dokument som ska vara en vägledning för utredning och indikation för behandling av ADHD. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kommer att ompröva läkemedelsförmånen för läkemedel vid ADHD.

Samarbetet med de europeiska myndigheterna kring uppföljning av säkerheten av ADHD-läkemedel fortsätter.

Orsak till ökningen

År 2013 startade Läkemedelsverket projektet tillsammans med Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter för att ta reda på orsaken till den stora ökningen av ADHD-läkemedel och se över behovet av åtgärder.

Genom att bland annat följa utvecklingen av förskrivningen i relation till förekomst av ADHD i befolkningen går det att få en uppfattning om eventuell överförskrivning eller felanvändning av dessa läkemedel.

Susanne Elfving

Källa:
  1. Läkemedelsverket. Uppföljning av ADHD läkemedel. Årsrapport 2013
  2. Läkemedelsverket. Användning av ADHD-läkemedel 2013 kartlagd. Nyhet 2014-03-12

Senast ändrad 2019-03-11