Goda livsstilsråd blir ofta dyra

I en ny systematisk översikt och metaanalys från USA gick forskare igenom över 7 000 studier om rådgivning kring kost och fysisk aktivitet. Undersökningar där försökspersonerna hade åtminstone en kardiovaskulär riskfaktor som exempelvis hypertoni eller metabola syndromet valdes ut. Däremot exkluderades studier som hade deltagare med bekräftad diabetes eller hjärtkärlsjukdom. Det resulterade i 74 studier där deltagarna fått rådgivning inriktad på att förändra beteenden kring kost och fysisk aktivitet. Undersökningar med kontrollerade dieter eller övervakad fysisk aktivet med tränare ingick inte i översikten.

─ Det är en välgjord metaanalys som visar att livsstilsinterventioner har effekter hos patienter med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, men att de är mycket små. Många små effekter tillsammans kan dock vara till nytta för patienten, säger Paul Hjemdahl, professor, överläkare i Klinisk farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset och ordförande i expertrådet för hjärtkärlsjukdomar.

Osäkert om påverkar hjärtat

Enligt de sammanslagna beräkningarna hade så kallad intensiv livsstilsrådgivning positiva effekter på försökspersonernas beteenden kring kost och motion. De ledde också till minskade kolesterolnivåer, blodtryck, blodglukosvärden och en lägre incidens av diabetes efter ett till två år. Men effekterna var mycket blygsamma.

─ Forskarna skriver att det finns osäkerhet om effekterna kvarstår lägre än 1─2 år och att det är osäkert om man påverkar morbiditet eller mortalitet i hjärt-kärlsjukdom. En del av de studier som ingår har baserats på ganska resurskrävande interventioner med upp till 30 timmars kontakt med personerna. Jag tycker inte att sådana primärpreventiva insatser kan motiveras i svensk sjukvård med de små effekter man får, säger Paul Hjemdahl.

Inga större sjukvårdsresurser

Författarna till studien påpekar att effekten troligtvis också är större i den här typen av studier än om liknande livsstilsrådgivning gavs i den kliniska vardagen. Även om livsstilsråden är effektiva skulle de kräva resurser som idag inte ingår i eller ersätts för i den amerikanska vården, menar de.

─ Alla är överens om att livsstilar ska påverkas i positiv riktning, men denna artikel talar för att man inte ska lägga några större sjukvårdsresurser på detta i primär prevention. Däremot är enklare livsstilsrådgivning och kanske fysisk aktivitet på recept, FaR, motiverad för att få patienten mer medveten. Blodtryckssänkande läkemedelsbehandling ger till exempel betydligt större och säkrare effekter om patienterna fullföljer den men tyvärr är bristande följsamhet ett stort problem. Råd om livsstil kan komplettera och förstärka behandlingseffekterna av läkemedel.

Karin Nordin