Inga bevis för friskare patienter vid demensscreening

Resultatet av behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin eller rivastigmin) vid mild kognitiv störning eller mild till måttlig demens undersöktes i 48 studier (cirka 18 000 deltagare). Kolinesterashämmare förbättrade visserligen kognition och funktion, men effekterna var små (särskilt hos personer med mild kognitiv störning eller mild demens) och av svagt kliniskt värde, enligt studieförfattarna. Behandling med memantin (10 studier, cirka 3 000 deltagare) åstadkom motsvarande förbättring i kognition som kolinesterashämmare.

Det var vanligare att patienter som fick kolinesterashämmare avslutade läkemedelsbehandlingen än de som fått placebo. För memantin skilde det inte mellan patienter som fick aktiv substans eller placebo.

Icke-farmakologisk behandling i form av kognitiv träning gav en liten förbättring i kognitiv funktion vid manifest demenssjukdom.

I Kloka Listan rekommenderas donepezil i första hand och rivastigmin i andra hand vid behandling av mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Vid intolerans mot kolinesterashämmare eller kontraindikation (på grund av till exempel AV-block) kan memantin prövas. Vid svår Alzheimer rekommenderas donepezil i första hand och memantin i andra hand.

Screening upptäcker demens

Screeningmetoder som tog högst 10 minuter att genomföra i primärvården, eller högst 20 minuter för patienten att genomföra hemma, inkluderades i analysen. Flera screeningmetoder hade god specificitet och sensitivitet för att upptäcka demens. Mini-mental state examination (MMSE) var mest studerat (14 studier med över 10 000 deltagare), men det fanns även andra metoder som gav ett bra resultat.

Det fanns inga studier på eventuella negativa psykologiska effekter av screening eller falskt negativa/falskt positiva resultat.

– Det saknas idag i Sverige ett eller flera effektiva screeninginstrument som kan användas av primärvård, patienter och anhöriga. Det behövs även program att användas från medelåldern och framåt, som innefattar livsstilsförändringar för att förskjuta insjuknandeålder i Alzheimers, men även vaskulär demens, säger Yvonne Freund-Levi, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, ledamot av expertrådet för geriatriska sjukdomar.

Studien är en uppdatering av ett flertal studier av US Preventive Services Task Force. Slutsatsen är fortfarande att det inte finns evidens för att rekommendera rutinmässig screening för demens.

Elin Jerremalm

1. Lin JS, O'Connor E, Rossom RC, Perdue LA, Eckstrom E. Screening for cognitive impairment in older adults: A systematic review for the U.S. Preventive Services Task Force. Ann Intern Med. 2013 Nov 5;159(9):601-12. PubMed