Låg dos inhalationssteroider förhindrar astmaexacerbationer

I slutet av våren 2014 publicerades i BMJ en metaanalys över olika astma-behandlingars effekt på exacerbationer. Svåra exacerbationer definierades av sjukhusinläggning, besök på akutmottagning, eller behandling med systemiska glukokortikoider i minst tre dagar. Studien är metodologiskt komplex och analysen inkluderar 66 prövningar, vilka sammanlagt innehåller data från 59 622 patientår. Alla utom två inkluderade prövningar har kopplingar till läkemedelsindustrin.

För att förhindra svåra astmaexacerbationer var låg dos av inhalationssteroider överlägset alla andra strategier som endast involverade ett läkemedel. Låg dos definierades av författarna som högst 500 mikrogram beklometason per dygn, givet i spray med CFC-drivgas (den äldre spraytypen), vilket angavs motsvara till exempel 400 mikrogram budesonid i sprayform dagligen.

Mer än ett läkemedel

Av behandlingsstrategierna med mer än ett läkemedel var det endast två som föll ut statistiskt bättre än låg dos inhalationssteroid i att förhindra svåra exacerbationer. Dessa två strategier utgjordes av kombination av inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare som både underhålls- och symtomlindrande behandling respektive kombination av inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare i fast daglig dosering . Författarna framhåller dock att det inte går att dra slutsatsen att dessa två strategier är bättre än andra kombinationsbehandlingar, eftersom de Bayesianska konfidensintervallen var vida. Vid tolkningen av resultaten måste också hållas i minnet att inklusionskriterierna, och därmed patientpopulationen, ser olika ut i olika studier/vid olika jämförelser. I tidigare Cochraneanalyser har konstaterats att kombinationsbehandlingar faller ut som signifikant bättre först när de används på patienter som provat inhalationssteroider i monoterapi och inte nått tillfredsställande astmakontroll.

Sammanfattningsvis går resultaten i linje med gällande svenska behandlingsrekommendationer för behandling av astma hos vuxna, med inhalationssteroid som förstahandsval vid behov av regelbunden underhållsbehandling (steg 2) och kombination av inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare som förstahandsval då ytterligare behandling krävs (steg 3).

Eva Wikström Jonsson, docent, klinisk farmakolog,
Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar
Karolinska universitetssjukhuset

1. Loymans RJB, Gemperli A, Cohen J, Rubinstein SM, Sterk PJ, Reddel HK et al. Comparative effectiveness of lung term drug treatment strategies to prevent asthma exacerbations: network meta-analysis BMJ 2014;348:g3009. PubMed
   
2. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. Behandlingsrekommendation 2007