Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Läkemedel kan påverka växter och djur i Östersjön

Läkemedel kan påverka växter och djur i Östersjön

Publicerat 2014-06-16

Läkemedelsrester i Östersjön kan ge stor påverkan på ekosystemet genom att störa samverkan mellan olika arter, enligt en ny avhandling från Stockholms universitet.

I studierna har blåmusslor, små kräftdjur och alger från Östersjön exponerats för diklofenak, ibuprofen och propranolol i halter som kan förekomma i naturen. Läkemedlen, som tillsattes var för sig men även tillsammans, påverkade både växters och djurs fysiologi. Till exempel märktes skillnad i hur snabbt djuren andades, hur mycket de åt och hur algerna växte.

Studier av en substans ger inte hela bilden

Blandningar av diklofenak och propranolol gav effekter i lägre koncentrationer än vid exponering av läkemedlen var för sig. Om detta berodde på additiva, synergi- och/eller potentieringseffekter undersöktes dock inte. Substanserna hade dessutom förmågan att biokoncentreras, det vill säga halten i organismerna var högre än i det omgivande vattnet. Sådan biokoncentration kan innebära att ämnena lagras i organismernas vävnad, så kallad bioackumulering, vilket i vissa fall medför att arter högre upp i näringskedjan får i sig betydligt högre halter.

– Min forskning visar att den totala miljöpåverkan av läkemedel troligen är annorlunda än vad man ser i studier av endast en art och ett läkemedel, dels eftersom olika arter i naturen påverkar varandra och dels eftersom de där utsätts för flera substanser samtidigt och under lång tid, säger forskaren Hanna Oskarsson, nybliven doktor vid Stockholms universitet.

Den totala miljörisken är svårbedömd

De flesta läkemedel som används hamnar till slut i avloppet, i oförändrad form eller som nedbrytningsprodukter och kan nå vattendrag trots passage genom reningsverken. Läkemedel är ofta framtagna för att stå emot biologisk nedbrytning och kan därför finnas kvar i miljön under lång tid. Det kan kanske vara extra problematiskt för Östersjön som är ett känsligt hav med få arter och en lång föroreningshistoria. I studien upptäcktes också att djur som samlats in från olika platser i Östersjön reagerade olika och återhämtade sig till olika grad när exponeringen togs bort.

– Det är intressant att individer från olika platser kan visa olika mönster i både påverkan av exponering och återhämtning. Slutsatsen blir att det kan visa sig ännu svårare att bedöma de totala miljöriskerna med bland annat läkemedel i miljön, än man tidigare kanske trott, menar Hanna Oskarsson och påpekar att miljöriskbedömning av läkemedel och andra kemikalier måste få ta stort utrymme i forskningen framöver.

Landstinget tar vattenprover

Diklofenak finns med i Stockholms läns landstings lista över miljöbelastande substanser vars halter i dricks-, ytvatten och avloppsvatten följs regelbundet av landstingets miljöavdelning.

Diklofenak och propranolol finns inte med som rekommenderade substanser i Kloka Listan. Ibuprofen rekommenderas i Kloka Listan, men renas bort i avloppsreningsverken till stor del, mer än 85 procent, enligt rapporter från Naturvårdsverket och Landstinget i Östergötland.

Siv Martini, leg apotekare

Källa:
  1. Oskarsson H. Pharmaecological perspectives: Exposure studies using coastal Baltic Sea organisms. Stockholms universitet. Avhandling 2014
  2. Naturvårdsverket. Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen. Rapport 5794, 2008
  3. Landstinget i Östergötland. Helmfrid I, Eriksson C. Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk. Rapport 2010:1

Senast ändrad 2018-04-25