Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Läkemedelsanvändningen hos patienter med nydiagnosticerad epilepsi kartlagd

Läkemedelsanvändningen hos patienter med nydiagnosticerad epilepsi kartlagd

Publicerat 2014-05-19

Autoreferat. Majoriteten av patienter med nydiagnosticerad epilepsi får behandling inom ett år och nästan alla får monoterapi. De flesta patienter står kvar på sitt först förskrivna antiepileptikum efter ett år. Det är resultatet av en registerstudie i norra Stockholm.

Läkemedelsanvändningen hos 367 patienter med nydiagnosticerad epilepsi och oprovocerade epileptiska anfall i norra Stockholm har kartlagts utifrån korslänkade data från Läkemedelsregistret och Incidensregistret för epilepsi mellan åren 2006–2008. Alla individer i Incidensregistret har ett indexdatum för första epilepsianfall och diagnosen har validerats utifrån journalanteckningar.

Mer än hälften av studiepopulationen hade andra läkemedel uthämtade från apotek vid indexdatum. Vanligast använda läkemedelsgrupper var blodtryckssänkande läkemedel och opioider. Medelantalet uthämtade läkemedel vid indexdatum var högst hos patienter över 65 år.

Karbamazepin vanligast

Majoriteten (71 procent) fick antiepileptika inom ett år efter indexdatum och 98 procent fick monoterapi. Karbamazepin var det vanligaste först förskrivna läkemedlet till både kvinnor och män. Ett år efter att första antiepileptikum hämtades ut, hade 56 procent kvar samma antiepileptikum. Byte till annat antiepileptikum skedde hos 18 procent.

Resultaten understryker den komplexa läkemedelsbehandlingen hos denna patientgrupp, och vikten av att ta hänsyn till detta vid val av antiepileptika samt behovet av en noggrann övervakning av potentiella farmakokinetiska och farmakodynamiska läkemedelsinteraktioner.

Ökade behandlingsmöjligheter

Under de senaste 20 åren har behandlingsalternativen för patienter med epilepsi ökat dramatiskt genom tillskottet av nya antiepileptika. Tidigare studier har bedömt olika strategier för behandling av patienter med nydiagnosticerad epilepsi, särskilt vad gäller för- och nackdelar med tidig behandling jämfört med fördröjd behandling. Dessa framsteg har skapat möjligheter för rationellare och mer individualiserade behandlingsstrategier i början av epilepsin, men också svårigheter med att välja bland alla tillgängliga alternativ.

Utmaningen i att hitta den optimala behandlingen kompliceras även av samsjuklighet, annan samtidig medicinering, ålder, kön, samt mångfalden av anfallstyper. Det finns få longitudinella populationsbaserade studier som följer upp förskrivningsmönster hos patienter med nydiagnosticerade oprovocerade epileptiska anfall.

Linnéa Karlsson, apotekare
E-hälsa och strategisk IT, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Källa:
  1. Karlsson L, Wettermark B, Tomson T. Drug treatment in patients with newly diagnosed unprovoked seizures/epilepsy. Epilepsy Res. 2014 Mar 27. pii: S0920-1211(14)00078-3. PubMed

Senast ändrad 2018-01-11