Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Marknadsföring påverkade läkemedelsvalet för läkarstudenter och ST-läkare

Marknadsföring påverkade läkemedelsvalet för läkarstudenter och ST-läkare

Publicerat 2014-06-24

I en amerikansk studie, publicerad i JAMA, sågs ett samband mellan att se positivt på kontakter med läkemedelsföretag, kunna mindre om evidensbaserad förskrivning och vara mer benägen att välja marknadsförda läkemedel.

Austad och medarbetare undersökte i studien om det finns en koppling mellan läkarstudenters och ST-läkares kontakter med läkemedelsindustrin och deras läkemedelsval.

Deltagarna fick till exempel svara på hur ofta de hade haft kontakt med läkemedelsindustrin under de senaste sex månaderna, deras förväntade kontakter med industrin i framtiden och deras inställning till läkemedelsindustrin.

De som var mer involverade i läkemedelsindustrins aktiviteter och mer positiva till industrins utbildningar var mindre benägna att göra evidensbaserade läkemedelsval. De valde också oftare marknadsförda läkemedel, även om de inte var de mest lämpliga. Studenter/ST-läkare som hade mindre industrikontakter visste mer om evidensbaserad förskrivning.

Mindre tillförlitliga källor

I studien ingick första- och fjärdeårs läkarstudenter (1 601 stycken) och tredjeårs ST-läkare (735 stycken), från olika utbildningsplatser. Alla deltagare fick i en enkät svara på hur ofta de använde olika namngivna informationskällor för att lära sig om receptbelagda läkemedel, (ofta, ibland, sällan eller aldrig). De flesta förstaårsstudenterna svarade att de främst fick kunskap från föreläsningar eller föreläsningsanteckningar (90 %), medan fjärdeårsstudenterna (94 %) och ST-läkarna (95 %) främst fick kunskap via diskussioner med fakultet, ST-läkare eller andra läkare.
Det framkom också att de flesta ofta eller ibland använde sig av mindre tillförlitliga källor som Google och Wikipedia. Av förstaårsstudenterna använde 89 procent Google och 84 procent Wikipedia, jämfört med fjärdeårsstudenterna (82 procent och 77 procent) och ST-läkarna (74 procent och 45 procent).

Val av läkemedel

Fjärdeårsstudenterna och ST-läkarna fick även svara på frågor om vilka läkemedel de skulle välja vid fyra olika sjukdomar: diabetes, hyperlipidemi, hypertension och sömnsvårigheter. De fick en kort beskrivning av sjukdomstillståndet och förslag på ett antal läkemedel, där det gick att välja flera alternativ. Svaren klassades sedan som evidensbaserade svar, utifrån gällande rekommendationer, eller som svar kopplade till marknadsförda läkemedel. För sömnsvårigheter var det evidensbaserade svaret att inte välja något läkemedel alls.

Evidensbaserat svar valdes i störst utsträckning vid diabetes, 85 procent ST-läkare och 91 procent fjärdeårsstudenter, och i lägst utsträckning vid sömnsvårigheter, 48 procent ST-läkare och 55 procent fjärdeårsstudenter.

Författarnas slutsats är att läkemedelsindustrins marknadsföring kan påverka studenter och ST-läkare att välja marknadsförda läkemedel istället för evidensbaserade läkemedel, eller annan icke-farmakologisk behandling, med samma eller bättre effekt. Genom att upprätta riktlinjer som begränsar läkemedelsindustrins möjligheter att påverka studenter, borde studieresultaten kunna förbättras.

Regler i Sverige

I Sverige räknas läkarstudenter som allmänhet och läkemedelsföretagen får därmed inte rikta sin information till dessa. Efter läkarexamen räknas de däremot som hälso- och sjukvårdspersonal och industrin kan då involvera dem i sina aktiviteter.

Susanne Elfving

Källa:
  1. Austad KE, Avorn J, Franklin JM, Campbell EG, Kesselheim AS. Association of Marketing Interactions With Medical Trainees' Knowledge About Evidence-Based Prescribing: Results From a National Survey. JAMA Intern Med. 2014 Jun 9. PubMed

Senast ändrad 2018-01-11