Minskade kostnader för läkemedel 2013

Kostnaden för läkemedelsförmånerna har minskat med 400 miljoner kronor från 19,4 miljarder 2012 till 19 miljarder 2013. En av orsakerna är att flera patent gått ut under senare år, bland annat för vissa blodtrycks- och blodfettssänkande läkemedel, vilka används av stora patientgrupper.

TLV:s regelbundna omprövningar av vilka läkemedel som ska ingå i högkostnadsskyddet leder ofta till att företag sänker sina priser avsevärt. Under 2013 gjordes bland annat omprövningar för östrogener och dopaminantagonister, vilket medförde minskade förmånskostnader.

De nya höjda högkostnadsgränserna från 1 januari 2012 har också bidragit till att förmånskostnaderna gått ned 2013.

Ökade kostnader för ADHD-läkemedel

Samtidigt som förmånskostnaderna minskar totalt sett ökar de inom vissa läkemedelsgrupper. För centralstimulantia, där ADHD-läkemedel ingår, är ökningen betydande. Kostnaderna steg med 14 procent jämfört med 2012. Även för den senaste generationen antikoagulantia och TNF-hämmare har kostnaderna ökat. Ökningen av TNF-hämmare kan bero på de nya nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar (2012), där TNF-hämmare rekommenderas i större utsträckning än tidigare för vissa sjukdomar.

Fortsatt kostnadsminskning

Socialstyrelsens prognos för 2014 och 2015 är att förmånskostnaderna fortsätter att minska, trots att kostnaderna kommer att öka inom vissa områden. Det beror dels på fortsatta patentutgångar och TLV:s omprövningar, dels också på de nya regler om takpriser för äldre läkemedel, som regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (Lif) kommit överens om. Reglerna innebär att priset ska sänkas när läkemedlet blir äldre än femton år.

Landstingen fortsätter även arbetet med att nå en effektivare läkemedelsförskrivning genom bland annat förskrivningsuppföljning och tydligt budgetansvar.

Osäkra uppgifter om rekvisitionsläkemedel

De senaste åren har det varit svårare att göra tillförlitliga prognoser för rekvisitionsläkemedel, eftersom kostnadsdata blivit mer osäkra. Inrapporteringen för en liten del av rekvisitionsläkemedlen har till exempel uteblivit helt, och landstingen har dessutom börjat redovisa nettopriser vid olika tidpunkter. Socialstyrelsen bedömer dock att det har varit en kostnadsökning för rekvisitionsläkemedel - inom den specialiserade vården - på mellan tre och fyra procent jämfört med föregående år. Prognosen är att kostnadsökningstakten förväntas gå ned något under nästkommande två år.

Susanne Elfving

1. Socialstyrelsen. Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos. April 2014.