Resistenta bakterier ökade i Sverige förra året

Enligt SWEDRES-SVARM-rapporten från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt ökade ESBL, MRSA och VRE alla under år 2013, jämfört med året innan. Antibiotikaförsäljningen i öppenvård minskade dock med 8 procent.

Enterobacteriaceae med betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBL) ökade under 2013 med 13 procent (8 131 nya fall). De extremt resistenta ESBLCARBA upptäcktes i 39 fall (jämfört med 21 fall år 2012), och mer än hälften av fallen fanns i Stockholm och Västra Götaland. Bevakning av ESBLCARBA är mycket viktigt för att kunna förhindra spridning inom vården, då det finns få (om några) behandlingsalternativ.

Flest MRSA-fall smittade i Sverige

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökade med 17 procent (2 454 nya fall). Andelen fall som smittats utomlands var något lägre än andelen fall som smittats i Sverige (37 respektive 43 procent). För 20 procent var smittplatsen okänd.

Samhällsförvärvad MRSA-smitta var vanligare bland de som smittats i Sverige än bland de som hade smittats utomlands (68 respektive 44 procent). Sjukhusförvärvad smitta var däremot vanligare bland de utlandssmittade fallen än bland de som smittats i Sverige (30 procent respektive 13 procent).

Även vankomycinresistenta enterokocker (VRE) ökade under 2013, med 49 procent (227 nya fall). Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) rapporterades från 15 län. Gränsen för anmälningsplikt för PNSP höjdes 2012 och numera rapporteras endast fall med högre grad av resistens. Hälften av de 53 rapporterna kom från Stockholm och Skåne.

Utbrott av resistenta bakterier stoppas med till exempel intensiv smittspårning, ökat fokus på handhygien och hygienrutiner, städning, desinfektion och rationell antibiotikaanvändning.

Minskad försäljning

Under år 2013 minskade antibiotikaförsäljningen i samtliga län, men skillnaden mellan länen är fortfarande stor. Mest antibiotika används i storstadsregionerna med Skåne och Stockholm i topp (24 procent av individerna fick minst ett antibiotikarecept) och minst i Västerbotten (16 procent fick minst ett antibiotikarecept). Totalt minskade antibiotikaförsäljningen i öppenvård med 8 procent, jämfört med år 2012.

– Det är oroväckande att antibiotikaresistensen ökar, men genom att ha en klok och återhållsam antibiotikaanvändning står vi i alla fall bättre rustade att möta detta, säger Astrid Lundevall, enhetschef på Strama Stockholm.

Elin Jerremalm

1. Folkhälsomyndigheten. Oroande spridning av resistenta bakterier på svenska sjukhus. Nyhet 2014-06-10