Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: Professionens ansvar för behandlingsriktlinjer

Riksstämman: Professionens ansvar för behandlingsriktlinjer

Publicerat 2014-12-08

Global evidens, lokala beslut. Under en debatt på Medicinska riksstämman verkade de flesta vara eniga om att det kanske är det bästa sättet att hantera riktlinjer för behandling och diagnostik.

─ Medicinen är idag så specialiserad att inte ens specialistgrupper alltid klarar av att hantera den. Hur ska man tråla genom den enorma mängden data? Ska det göras på alla vårdcentraler? Ska det ens göras i Sverige? Eller ens av människor? frågade Joakim Ramsberg, vetenskapligt ansvarig vid Vårdanalys under seminariet Nationella diagnostik- och behandlingsrekommendationer – professionens ansvar?

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för beslutsfattare för de stora folksjukdomarna men för många kroniska tillstånd saknas etablerade nationella behandlingsrekommendationer för mötet mellan patienten och vården. Om professionen, huvudmännen och myndigheter kom överens om fler nationella riktlinjer skulle det kunna leda till en mer jämlik vård. Men Joakim Ramsberg menade att Sverige har en särskild utmaning i relationen mellan det nationella arbetet och autonoma landsting.

─ Ni får bestämma själva bara alla gör på samma sätt.

Vårdanalys har gjort en internationell utblick och hittat sju punkter där svenskt riktlinjearbete skiljer sig mycket från utlandets.

  • Professionen utvecklar riktlinjer i vissa länder
  • Sverige är enda landet som utvecklar nationella riktlinjer till beslutsfattare
  • Att ha med prioriteringar i riktlinjerna är unikt
  • Ovanligt stark roll för hälsoekonomi i Sverige
  • Tar ovanligt lång tid ta fram riktlinjer i Sverige
  • Patienter delaktiga på ett mer systematiskt sätt i andra länder
  • Sverige har förhållandevis få riktlinjer

Inte för alla patienter

Däremot finns det ett stort antal lokala och regionala riktlinjer och rekommendationer som tagits fram av olika specialistgrupper och andra intressenter. Superspecialisterna har en självklar roll i riktlinjearbetet men hur ska andra professioners ansvar tas till vara? Här kommer det lokala beslutsfattandet in enligt debatten på riksstämman. Ett problem med nationella rekommendationer och lokala beslut är när det inte följer med någon budget för att hantera rekommendationerna. Alla rekommendationer ska därför inte användas på alla patienter där det går. Här gäller det alltså att avstå från vissa rekommendationer på det lokala planet.

Eva Pilsäter Faxner, samordnande chef primärvård i Stockholms läns sjukvårdsområde, gav ett exempel på när beslutsstöden kan integreras i journalsystemen. Strukturerad vårddata är ett projekt i Stockholms läns landsting som har som syfte att strukturera vårddokumentationen om exempelvis läkemedelsinformation, diagnoser och undersökningsresultat. På så sätt kan data användas för statistiska analyser och ge ökad rapportering till kvalitetsregister.

─ Vi har inte så mycket fria val i våra journaler och då blir det strukturerade data. Många inom vården är osäkra på om de säger rätt saker och ger rätt råd, sa Eva Pilsäter Faxner.

Karin Nordin

Senast ändrad 2018-01-10